Mexico City, 070117 (IPS) – Klockan 18.10 på kvällen den 2 oktober 1968 öppnade trupper och civilpolis eld mot studenterna som samlats på Tlatelolcotorget i den mexikanska huvudstaden. Det blev ett blodbad som förändrade landets historia.
10 000 personer hade samlats på Tlatelolcotorget i centrala Mexico City då polisen gick till attack. Händelsen markerade slutet på flera veckors studentdemonstrationer och strejker mot dåvarande presidenten Gustavo Diaz Ordaz och hans regim, som hade makten mellan åren 1964 och 1970. De församlade krävde demokrati, i ett land som formellt redan var det men där regeringspartiet PRI, som styrde Mexiko från 1929 till 2000, kontrollerade alla samhällssektorer och en stor del av de sociala rörelserna. Gustavo Diaz Ordaz var en av de mest auktoritära presidenterna i Mexiko under PRI:s tid vid makten. Enligt honom var studentrörelsen “inget annat än en illa beryktad allians av infiltratörer och konspiratörer” som påverkats av den kommunistiska ideologin, och hans regering slog brutalt ned oppositionen.
Efter två timmars beskjutning var det officiella dödstalet uppe i 26. Studenterna räknade dock till 190, och andra källor rapporterade om över 300 döda. Dussintals kroppar släpades bort från torget när dagen var över. Regeringen påstod att professionella gerillasoldater och terrorister hade gömt sig i folkmängden.
Då det begav sig rapporterade medierna om omkring 2 000 studenter som fått klä av sig, för att därefter misshandlas i häkten och militärfängelser.
Händelserna satte prägel på en hel generation och gick till historien som några av de viktigaste i kampen för demokrati i Mexiko, men också som ett statsbrott.
I sommar invigs Tlatelolcouniversitetets kulturcenter med en utställning som ska ge nya perspektiv på Tlatelolcomassakern, som fortfarande ingen har straffats för, och för att se till att ingen glömmer vad som hände.
1968 är ett mytomspunnet år och har i det närmaste fått ikonstatus: majupproret i Frankrike, Pragvåren i Tjeckoslovakien och födelsen av de många medborgarrättsgrupper, fredsorganisationer och feministiska rörelser som var på frammarsch i främst USA och Europa. – Våra utställningar kommer att fokusera på massakern på Tlatelolcotorget. Men med museet vill vi också placera Mexikos 1968 i sitt internationella, historiska, politiska, kulturella och sociala sammanhang. De rörelser som uppkom omkring år 1968 förändrade en hel samhällssektors sätt att tänka och relatera till resten av världen, både i Mexiko och i andra delar av världen, säger chefen för Tlatelolcouniversitetets kulturcenter, Sergio Arroyo.
Samlingen på museet kommer att innehålla hundratals dokument, tusentals foton, filmer, gravyrer och målningar, samt omkring 60 timmars ljudupptagningar som bland annat består av intervjuer, annonser, musik och en mängd radioprogram.
Tlatelolcouniversitetets kulturcenter, som också kommer att upplåta plats för verkstäder, kurser och konferenser, ska huvudsakligen tillägnas de unga människor som kämpade i de sociala och politiska rörelserna mot den dåvarande regeringen.
Kulturcentret kommer att ligga i en byggnad som skänktes till Universidad Nacional Autónoma de México, Unam, av det mexikanska utrikesdepartementet för 40 år sedan. Den är belägen mycket nära den plats där massakern ägde rum.
Tlatelolcouniversitetets kulturcenter öppnar i juli eller augusti i år.
