Sydney, 060614 (IPS) – Nyligen dödades tre fijianska säkerhetsvakter i Irak. Deras död har skapat en debatt i Fiji om hur utländska säkerhetsföretag hyr in billig personal från fattiga länder för farliga uppdrag.
De tre döda männen arbetade för det London-baserade företaget Armour Group, som skickar säkerhetsvakter till omkring 40 länder. Männen är före detta fijianska soldater som uppges ha erfarenhet från fredsbevarande FN-operationer. De bevakade en konvoj som fraktade förnödenheter från Kuwait till Irak när de körde på en sprängladdning. Totalt har 13 fijianer dött i Irak. Samtliga var anställda som säkerhetsvakter och majoriteten har dött sedan april i år. Fijianska enskilda organisationer hävdar att många av de fijianer som rekryterats till Irak inte är medvetna om hur riskabla deras uppdrag är. Organisationen Pacific Concerns Resource Centre, PCRC, har efter de sista dödsfallen uppmanat regeringen att snabbt agera för att bättre skydda de allt fler medborgare som rekryteras till olika riskzoner i världen.
PCRC-talespersonen Ema Tagicakibau säger till tidningen Fiji Times att de tre säkerhetsvakternas död bör fungera som en väckarklocka för regeringen – som bör hindra att fler fijianska män utnyttjas som legosoldater eller mänskliga sköldar av utländska företag. Hon uppmanar regeringen att ta fram nya lagar som gör att företag som rekryterar fijiansk personal ska registreras och tvingas följa en uppförandekod som ser till att de som anställs får rimliga villkor och löner. Omkring 1 000 fijianer arbetar för privata säkerhetsföretag i Irak eller Kuwait, och ytterligare omkring 2 000 före detta fijianska soldater arbetar åt den brittiska armén. Rekryteringen av fijianer har ökat de senaste åren.
2003 öppnade den brittiska firman Global Risks Strategies en avdelning i Fiji som rekryterade över 500 soldater, eller före detta soldater, till uppdrag i Irak. Soldaterna anställdes för att bevaka oljeanläggningar och irakiska regeringsbyggnader, enlig en studie av den australiske journalisten och forskaren Nick McLellan, som publicerats av forskningsinstitutet Nautilus i Melbourne. Och i januari 2005 skickade bolaget Homeland Security Limited ett team till Fiji som sökte 70 män – från polisen, armén eller landets fängelser – för uppdrag i Irak. Vid mitten av 2005 hade företaget rekryterat hela 181 fijianer för arbete i Mellanöstern. Företaget erbjuder en lön på motsvarande 12 500 kronor i månaden, skriver McLellan.
Han menar att de privata säkerhetsföretag som har fått lukrativa kontrakt för att skydda amerikanska och brittiska intressen i Irak, har hittat en idealisk och villig rekryteringsbas i Fiji.
– När UNIFIL:s (Fijis regimente i Libanon) FN-uppdrag avslutades 2002 demobiliserades soldaterna. Det innebar att en grupp kunniga, välutbildade soldater inte hade någonting att göra. Många av dem valde att ta jobb för internationella säkerhetsföretag i Irak och Kuwait, säger McLellan.
Sakiusa Raivoce, Chef för Global Risks Strategies avdelning i Fiji, säger att hans företag tar väl hand om sina anställda.
– Vakterna jag skickar till Irak är välinformerade om situationen i landet och vet var i Irak de ska arbeta. Om de godtar villkoren skriver de på ett avtal. Merparten av mina killar är före detta soldater som har varit krigsdrabbade länder tidigare, säger han till ABC Radio. Han säger dock att det finns andra säkerhetsföretag i landet som inte ger sina rekryter tillräckligt med information för att kunna fatta ett medvetet beslut.
Jone Dakuvula, chef för Citizens Constitutional Forum, är en av dem som menar att de fijianska soldaterna utnyttjas som billig arbetskraft i konflikthärdar och som uppmanar regeringen att agera för att minska rekryteringen. Men inkomsterna från fijianer som arbetar utomlands är en viktig källa till utländska valuta för Fiji. Regeringen ser fijianer som tjänstgör i Irak som en inkomstkälla för många familjer och menar att medborgarna ska kunna använda sin konstitutionella rättighet att resa och arbeta var de vill. McLellan påpekar att när frågan om de många fijianerna i Irak först började debatteras i januari 2005 sa landets dåvarande arbetsminister Kenneth Zinck att detta var en positiv utveckling.
– Det är en lösning på den växande arbetslösheten i landet i dag, sa Zinck enligt McLellan.
Landets nuvarande arbetsminister, Krishna Datt, har efter den senaste debatten sagt att regeringen kontrollerar att fijianska medborgare som tar jobb som säkerhetsvakter utomlands har tillräckliga försäkringar som täcker skador eller dödsfall, men att man inte lägger sig i de övriga villkoren i deras anställning.
