Peking, 050117 (IPS) – Zhao Ziyang, Kinas förre ledare för kommunistpartiet, avled på måndagen. Han betraktades som en av de mest reformsinnade kinesiska politikerna och satt sedan 15 år i husarrest.
Zhao hamnade ute i kylan efter massakern på Himmelska fridens torg 1989. Sedan dess har han suttit instängd i sitt hem i närheten av torget. Sista gången han framträdde offentligt var den 19 maj 1989 då han besökte de studenter som strejkade på torget och med tårar i ögonen bad dem att bege sig därifrån. Dagen efter infördes krigslagar i Kina och natten mellan den 3 och 4 juni körde stridsvagnar in på torget och dödade hundratals – kanske tusentals – människor. Det verkliga antalet dödsoffer har aldrig offentliggjorts. Regimens officiella historiebeskrivning är att protesterna var ett “kontrarevolutionärt uppror”.
Zhao har förblivit en viktig person för landets reformivrare. Han var den siste av partiledarna som vid sidan av ekonomiska reformer tog upp frågan om politisk förändring. Under Zhaos 15 år i husarrest har hans anhängare kontinuerligt lämnat in petitioner och samlats utanför hans hem för att han inte skulle glömmas bort. Enligt Bao Tong, Zhao Ziyangs tidigare medarbetare, har regimen varit mycket oroad över det inflytande Zhao har haft. Och nu tycks ledarna frukta att hans död ska leda till ett nytt folkligt uppror. De massiva protesterna 1989 inleddes med den reformvänlige före detta partiledaren Hu Yaobangs död. När den 85-årige Zhaos hälsa försämrades kraftigt förra fredagen förstärkte myndigheterna säkerheten runt Himmelska fridens torg. Och de statsstyrda medierna har inte rapporterat om hans hälsotillstånd och knappt om hans död. På måndagsmorgonen förmedlade nyhetsbyrån Xinhua kortfattat att Zhao var död – i sin engelskspråkiga utsändning.
Zhaos dotter Wang Yannan sände ut budskapet om sin fars död via sms till alla hans anhängare. “Han lämnade oss fridfullt i morse, han är fri till sist”, skrev hon. Zhao var en av de som bidrog till att lyfta Kinas ekonomi efter kulturevolutionen. Han genomförde bland annat reformer av lantbruket som ledde till att matbristen minskade. Han var också en av de första att föreslå ekonomiska frizoner som ett sätt att locka utländska investeringar. Hans ekonomiska reformer på 1980-talet var grogrunden till att öppna landets ekonomi och det var startpunkten på 25 års ekonomisk tillväxt. Politiskt ledde Zhao en liberalare intellektuell rörelse inom kommunistpartiet som krävde en radikalt omvärdering av den kinesiska historien. Under Zhaos tid vid makten sände exempelvis kinesisk teve serier som problematiserade hur Kina hade kunnat förfalla till de hemska övergrepp som begicks under kulturrevolutionen. Och utan att öppet utmana kommunistpartiet fanns på hans agenda val med fler än en kandidat, utvecklingen av en fri press, oberoende handels- och studentföreningar, mer insyn i kommunistpartiet samt individuellt ansvar för politiska misstag. Zhao gjorde under protesterna 1989 klart att han stödde studenternas krav på ett slut på korruptionen inom staten. 1989 när reformisterna inom partiet och landets studenter utmanade makten stod landet på randen till inbördeskrig. Reformvännerna var övertygade om att de hade folket på sin sida, men hökarna vann lätt sedan de gripit Zhao och skickat stridsvagnarna på studenterna. 15 år senare råder ömsesidig rädsla. Kommunistpartiet är så nervöst att det inte tycks vilja tillåta någon from av offentlig sorg efter den avlidne ledaren.
