Buenos Aires, 050114 (IPS) – Den tidigare argentinske marinkaptenen Adolfo Scilingo erkände för tio år sedan att han varit med och kastat ut levande politiska fångar från flygplan under diktaturåren i landet. Nu ställs han inför rätta i Spanien, bland annat för folkmord.
I och med rättegången kommer för första gången en tidigare medlem av landets militärregim att åtalas för “folkmord”, en åtalspunkt som aldrig tidigare riktats mot någon av dem som deltog i det “smutsiga kriget”.
Detta kommer också att vara första gången som en argentinsk militär finns på plats vid en rättegång i en utländsk domstol – vilket innebär att det straff Scilingo döms till även kommer att utmätas. Tidigare har argentinska före detta torterare dömts utan att närvara i Frankrike och Italien. Men förutsättningen för att straffen ska kunna utmätas är att de dömda någon gång reser till det land där de blivit dömda. Vid rättegången mot Scilingo, som inleds på fredagen, kommer vittnen att delta både på plats i Madrid och via videolänkar från en domstol i Buenos Aires, berättar den argentinske advokaten Carlos Slepoy som är på plats i Spanien. Slepoy företräder familjer till offren för den argentinska diktaturen. För tio år sedan erkände Scilingo att han deltagit under så kallade dödsflygningar – där vänsteraktivister och politiska fångar kläddes nakna och sedan kastades ut i havet från militärflygplan. Den forne kaptenens vittnesmål publicerades i en bok skriven av den argentinske journalisten Horacio Verbitsky, som kommer att vittna vid rättegången. Militärdiktaturen i Argentina pågick mellan 1976 och 1983. I slutet av 80-talet genomdrevs två amnestilagar i landet, vilka satte stopp för åtal mot lägre rankade officerare, som bara ansågs ha följt order. Men 1997 reste Scilingo till Spanien för att överlämna uppgifter till åklagaren Baltasar Garzón, och där greps han. Han har sedan dess inte kunnat lämna Spanien.
Enligt spansk lag kan Scilingo åtalas i landet eftersom en del av diktaturens offer var spanska medborgare, samt eftersom han inte blivit åtalad i sitt hemland. – Detta kommer att bli första gången som någon döms för folkmord för vad som hände i Argentina, säger Slepoy.
Fler än 13 000 människor har av Argentinas människorättssekretariat registrerats som “försvunna” efter diktaturåren. Människorättsgrupper bedömer dock att den verkliga siffran är närmare 30 000 försvunna.
Om Scilingo skulle dömas för folkmord kan fallet bli vägledande. Spanska åklagare begär att den förre detta officeren döms till 6 626 års fängelse för folkmord, terrorism och tortyr, alla brott begångna under diktaturåren. Scilingo har erkänt att han deltagit i två dödsflygningar där mellan 15 och 20 människor kastades levande ut i havet. Han anklagas även för 30 mord och 286 fall av tortyr.
