New Delhi, 040616 (IPS) – Indiens nya regering planerar att utöka kvoteringarna till förmån för de socialt utsatta grupperna inom landets kastsystem. Men åtgärden möter motstånd från näringslivet och den välbeställda medelklassen.
Att landets nya regeringskoalition UPA, som leds av Kongresspartiet, tycks mena allvar med sina löften om att arbeta för de socialt utsatta grupperna stod klart i samband med invigningen av det nya parlamentet den 7 juni. Landets president A P J Abdul Kalam, som enbart har en ceremoniell funktion, meddelade i sitt öppningstal att den nya regeringen är fast besluten att snabba på utvecklingen för landets lågkastiga och stamfolk, bland annat genom att införa kvotsystem för anställningar inom landets privata sektor.
Talet, som utformats av Kongresspartiet och dess kommunistiska allianspartier, utlöste ett ramaskri inom ”AB Indien”, som landets mäktiga näringslivstoppar kallas.
Rahul Bajaj, ägare till en av världens största motorcykelföretag, varnade för att en sådan politik skulle utgöra ett hot mot den privata sektorns målsättningar om att uppnå internationell konkurrenskraft. En industriman som inte vill bli citerad vid namn är orolig över de föreslagna straffen för företag som bryter mot kvoteringarna.
– Vad händer om vi inte kan hitta rätt människor till tjänsterna? Vi riskerar att bestraffas eller hålla tyst. Delstaten Maharashtra, där landets kommersiella huvudstad Mumbai ligger, tycks bli ett pilotfall för regeringens planer. Frågan är om Kongresspartiets politiska linje kommer att leda till att partiet lyckas vinna lokalvalet där i september.
Redan nu har striden börjat genom att den högerinriktade hindunationalistiska koalitionen med partierna BJP och Shiv Sena förklarat sitt motstånd mot att vissa arbeten inom den privata sektorn ska reserveras för lågkastiga.
Kongresspartiets delstatsregering, ledda av daliten S K Shinde, har börjat ställa frågor till några av de viktigaste namnen inom näringslivet om hur de förbereder sig för att följa den nya linjen. Bland annat har hotellkedjan Taj, som hyr offentlig mark i staden blivit förvarnade om att man inte kommer att få förlängda arrenden när dessa ska omförhandlas 2005 – om man inte reserverar hälften av alla nyanställningar till personer från de lägre kasterna. Enligt lokala politiker kommer man att kräva att alla företag som vill ha förnyade statliga markarrenden eller offentliga subventioner följer kvoteringspolitiken.
Och det är tänkbart att den principen kommer att spridas till resten av landet.
Kvoteringssystem är ingenting nytt i landet. Redan i konstitutionen från 1950 finns klara riktlinjer om att en andel av de statliga jobben ska reserveras för de lågkastiga. Till en början gällde detta bara människor längst ner på den sociala hierarkin – daliter och stamfolk.
När gruppen 1990 utvidgades till att innehålla även andra lågkastiga – nästan hälften av landets befolkning, utlöste det kraftiga reaktioner bland andra samhällsgrupper.
Hindunationalisterna BJP rönte stora framgångar under 90-talet och en stor del av orsaken var att högkastiga hinduer reagerade kraftigt mot att de hotades av att förlora sitt monopol på viktiga statliga tjänster. Staten förlorade dock samtidigt sin viktiga roll som arbetsgivare eftersom strukturreformer genomfördes i landet. Detta ledde till ökad tillväxt inom det privata näringslivet och privatiseringar av offentliga företag – som i vissa fall slopade de tidigare kraven på reserverade platser för lågkastiga.
Analytiker menar att Kongresspartiets och dess vänsterallierades framgångar i valet i maj till stor del berodde på att många fattiga upplevde att den tidigare BJP-ledda regeringens tillväxtpolitik inte kommit dem till del.
Att Kongresspartiet lyckades återta makten i landet, som man förlorade 1996, beror enligt många bedömare på att partiet lyckats återfå sin framtoning som ett parti för landets fattiga.
Samtidigt menar den politiske kommentatorn Swaminathan S Anklesaria Aiyar att hela diskussionen om att införa reserverade platser inom det privata näringslivet var ett taktiskt drag från Kongresspartiet.
– Det är ett illa dolt försök att vinna tillbaka förlorade väljare, säger Aiyar.
