Washington, 130924 (IPS) – Regeringar, säkerhetsföretag och flera organisationer från civilsamhället har nu skapat det första internationella organet som ska övervaka privata militära företag och dess verksamhet i förhållande till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och internationell rätt.
Förespråkare säger att åtgärden är viktig och sätter ramar för en sektor som hamnat inom juridiska gråzoner i konflikter och humanitära kriser.
Kritiker varnar dock för att den frivilliga överenskommelse som nu har formats saknar mekanismer för att kunna upprätthållas. De varnar också för att detta kan legitimera en privatisering av väpnade konflikter, något som blivit allt vanligare de senaste 20 åren.
I slutet av 2011 tog den schweiziska regeringen – tillsammans med andra regeringar, säkerhetsföretag och organisationer – initiativ till en internationell uppförandekod för privata militära säkerhetsföretag, kallad ICOC. Uppförandekoden visar på säkerhetsföretagens ansvar och krav enligt internationell rätt när övergrepp uppdagas, samt sätter ramarna för fortgående kontroll av efterlevnaden av principerna.
ICOC-organet skapades formellt vid ett toppmöte i Genève i torsdags och har nu i uppdraget att se till att riktlinjerna efterlevs.
-Det har varit stora luckor i lagstiftningen när det gäller privata militära säkerhetsföretag. Ibland är de registrerade i ett land men rekryterar personal i ett annat land och verkar i ett tredje, vilket gör att människorättsbrott fallit mellan stolarna, säger Gabor Rona, rättschef vid människorättsorganisationen Human Rights First som varit med och lagt grunden till ICOC-organet.
Rona nämner massakern vid Nisourtorget i Bagdad 2007 då 17 civila sköts till döds av det amerikanska militära företaget Blackwater, som numera går under namnet Academi. Blackwater uppgav att de agerade i självförsvar. Trots amerikanska uppgifter om att det handlade om oskyldiga offer har försök till åtal präglats av rättslig oreda och enligt Rona är det oklart om företaget kommer att hållas ansvariga.
I förra veckan krävde en amerikansk domare att USA:s justitiedepartement senast den 21 oktober meddelar hur man kommer att agera.
Både USA och länder i Europa, samt företag inom råvaruindustrin, har i allt högre grad anlitat privata säkerhetsföretag de senaste åren.
Enligt en rapport som släpptes förra året av den spanska juristen Jordi Palou Loverdos gick det ett privat säkerhetsföretag på 60 militära enheter 1990 medan det vid Irakkriget 2003 gick ett på 10 enheter och 2010 var andelarna i stort sett lika.
Årligen beräknas industrin ha genererat intäkter på mellan 20 och 100 miljarder dollar (motsvarande mellan 127 och 634 miljarder kronor) vilket sägs spegla de växande inkomsterna inom den nya krigsindustrin.
I början av september i år hade fler än 700 säkerhetsföretag världen över undertecknat den internationella uppförandekoden för privata militära säkerhetsföretag. Starkast stöd för processen har regeringarna i USA, Storbritannien, Schweiz och Australien visat. Företag i dessa länder har också visat stort intresse för uppförandekoden – 208 brittiska företag samt 64 amerikanska har undertecknat den. USA och Storbritannien är två av de länder som använder sig flitigt av privata säkerhetsföretag.
-Det finns ett stort intresse, jag har inte sett några tecken på att företag är ointresserade eller att de bojkottar processen. Men den verkliga framgången för initiativet sker först när stater gör efterlevnad av riktlinjerna till ett villkor för statliga kontrakt, säger Gabor Rona.
-Med medvetenheten om det inflytande vi har och den roll vi spelar som beställare och i fråga om tillsyn har vi åtagit oss att stödja processen säger Betty King, amerikansk FN-ambassadör i Genève.
Att ansluta sig till ICOC och underteckna uppförandekoden är frivilligt. Samtidigt förhandlas det nu om ett liknande ramverk inom FN:s människorättsråd som kan bli juridiskt bindande.
Kritiker menar att ICOC-överenskommelsen är tandlös, misslyckas med att ta itu med den farliga utvecklingen med privatisering av krig samt innebär att företag bevakar sig själva.
-Undertecknandet är frivilligt och uppförandekoden tar inte itu med den straffrihet för privata militära säkerhetsföretag som råder. Koden kommer att användas av företag för att rättfärdiga industrin och av regeringar för att kringgå ordentliga kontroller, säger Ruth Tanner, chef för den brittiska välgörenhetsorganisationen War on Want.
Tanner vill hellre se stärkta nationella regleringar vid sidan av juridiskt bindande internationell reglering och har större tilltro till arbetet som pågår inom FN:s människorättsråd.
