Sharm el-Sheikh, 221121 (IPS) – Företrädare för världens utvecklingsländer är långt ifrån nöjda med hela det slutdokument som till sist förhandlades fram vid klimatmötet i Egypten. Men att de lyckades driva igenom inrättandet av en fond för de klimatskador som världens mest sårbara nationer drabbas av ses dock som ett stort framsteg.
Efter hårda förhandlingar kunde länderna till sist komma överens om ett slutdokument vid COP27. Avtalet slår fast att en fond ska bildas för att kompensera för de klimatskador som i synnerhet drabbar världens minst utvecklade länder och låglänta nationer. Det är ett krav som dessa länder, som har bidragit minst till klimatkrisen, kämpat för i flera decennier.
Vilka som ska bidra med pengar till fonden och vilka som ska gynnas av den, och hur, kommer att avgöras av en särskild kommitté.
Frågan om skador och förluster har dominerat klimatmötet – och att en fond nu ska bildas ses som en seger för länderna i Syd.
– Vi är nöjda med att de rika länderna har accepterat behovet av att skapa denna fond. Det återstår naturligtvis mycket att diskutera innan den blir verksam, men vi hade inte kunnat komma längre än så här vid detta klimatmöte, säger Paraguays företrädare Ulises Lovera till IPS.
Representanter för världens utvecklingsländer fokuserade under hela klimatmötet på behovet av en fond för klimatskador, men också på andra ekonomiska stödåtgärder som länderna behöver för att kunna bemöta klimatförändringarnas effekter.
– Vi kan inte hantera krisen på egen hand utan behöver finansiering. De rika länderna måste ta sitt ansvar för de problem de har förorsakat, säger Diego Pacheco, ledare för Bolivias delegation vid COP27, till IPS.
FN:s generalsekreterare António Guterres säger i ett uttalande att inrättandet av fonden innebär ett stort steg mot ökad rättvisa.
Världens utvecklingsländer är särskilt hårt drabbade av de många globala kriser som pågår just nu – liksom av det ökande antalet klimatrelaterade katastrofer.
Argentinas klimatminister Cecilia Nicolini betonar att de rika länderna bär ett större ansvar för klimatförändringarna – och att de därför bör stå för de kostnader klimatkrisen orsakar i världens utvecklingsländer.
– Problemet är dock att reglerna skrivs av de mäktiga, säger hon till IPS.
Siffror från FN:s gröna klimatfond, GEF, visar att närmare 80 procent av summorna som satsas på klimatrelaterade projekt investeras i världens rika länder.
Den fond som nu ska inrättas är dock inte inriktad på anpassningsåtgärder, utan på de klimatrelaterade skador länder drabbas av i form av exempelvis torka, översvämningar och orkaner.
– Världens mest sårbara befolkningar drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Därför måste denna fond inrättas snarast och förses med nya medel från de rika länderna, säger Javier Canal Albán, som företräder Colombias regering.
Samtidigt står det klart att klyftan mellan vad världens utvecklingsländer behöver för att kunna genomföra anpassningsåtgärder, och vad de mottar, fortsätter att växa.
Finansieringsbehoven för dessa länder är enorma. Samtidigt har de rika länderna inte ens lyckats nå upp till sina löften om att bistå med motsvarande 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering – trots att detta beslutades fattades för många år sedan.
Många menar samtidigt att klimatmötet var ett stort misslyckande vad gäller kampen mot orsaken till klimatkrisen – utsläppen från fossila bränslen. I slutdokumentet saknas formuleringar om behovet av att fasa ut dessa bränslen.
– Ett slutdokument som inte slår fast att utvinningen av nya fossila bränslen måste stoppas innebär ett hån mot de många miljontals människor som är drabbade av klimatförändringarnas effekter, säger Khalil Hajj från den internationella miljöorganisationen 350.org.
Även företrädare för många regeringar är inne på samma linje.
– Om vi inte börjar fasa ut de fossila bränslena så kommer det inte att finnas någon fond i världen som kan stå för de skador och förluster som klimatförändringarna orsakar, säger Colombias miljöminister Susana Muhamad till IPS.
