Klimatfinansiering – helt avgörande fråga för hotade önationer

Sydney, 221109 (IPS) – För de länder som är särskilt hotade av klimatförändringarna är fönstret för att kunna undvika de allra värsta effekterna på väg att stängas. Företrädare för små önationer i Stilla havet menar att frågan om hur anpassningsåtgärder ska bekostas är helt central vid det pågående klimatmötet.

De små utvecklingsländer som finns utspridda i Stilla havet tillhör världens mest sårbara för extrema väderfenomen, enligt FN:s klimatpanel, IPCC. De små önationerna står inför en rad hot – däribland allt kraftigare stormar och den fortsatta förlusten av biologisk mångfald.

En majoritet av befolkningarna på dessa öar bor mindre än en kilometer från kusten, men med tiden har allt fler samhällen tvingats flytta längre inåt land på grund av en ökad risk att drabbas av översvämningar och erosion.

Kraftigare värmeböljor och tilltagande problem med både torka och kraftiga skyfall förutspås slå mot den framtida matproduktionen, samtidigt som de viktiga intäkterna från turismen riskerar att sjunka drastiskt i framtiden.

För 13 år sedan utlovade världens rika länder att varje år bidra med motsvarande 100 miljarder dollar som ska gå till klimatåtgärder i världens utvecklingsländer. Men det är ett löfte som ännu inte har infriats. Det svikna löftet är en fråga som Stillahavsnationernas ledare fokuserar på under det pågående klimatmötet i Egypten.

– Stilla havet ligger vid klimatförändringarnas frontlinje. Tillgång på klimatfinansiering är avgörande för de begränsnings- och anpassningsåtgärder som krävs, säger Stuart Minchin, ordförande för den regionala samarbetsorganisationen Pacific Community, till IPS.

Han säger att regionens länder dessutom har svårt att få tillgång till de medel som trots allt finns inom den bland annat den Gröna klimatfonden – på grund av stora byråkratiska hinder.

– Det tycks som om de stora utsläpparna har fått diktera villkoren, vilket gör att klimatfinansieringen mer liknar droppar än den störtflod som krävs för att regionen ska kunna bemöta alla utmaningar, säger Stuart Minchin.

Den mellanstatliga organisationen Pacific Islands Forum har beräknat att regionens länder skulle behöva motsvarande en miljard dollar om året för att kunna genomföra de anpassningsåtgärder som nu är planerade – och att den siffran kommer att femfaldigas till 2030.

Många av regionens öar är små och infrastrukturen ligger ofta mycket nära kusten, vilket gör att extremväder snabbt kan få katastrofala följder. För önationer som Kiribati, Tuvalu och Vanuatu beräknas de framtida kostnaderna för anpassningsåtgärder att slå mycket hårt mot ländernas ekonomier.

Samtidigt visar en studie gjord av organisationen Oxfam att de mest sårbara nationerna i världen mottog en mycket begränsad del av den internationella klimatfinansieringen under 2017 och 2018. Bara en femtedel av alla medel gick till världens allra fattigaste länder och bara tre procent till önationerna i Stilla havet.

Catherine Wilson