Qamishli, 221028 (IPS) – För sex år sedan slog Rojavas universitet upp sina dörrar i staden Qamishli trots det krig som rasade i området, som ligger i nordöstra Syrien. Konflikten har fortsatt – men det har också föreläsningarna inne på universitetet.
– Ett av våra kännetecken är att föreläsningarna hålls på kurdiska, säger universitetets tidigare rektor Rohan Mistefa till IPS från sitt kontor.
Men det finns också annat som skiljer detta universitet från andra högskolor i Syrien. Här undervisas exempelvis inte i Baathpartiets historia och ideologi – partiet som haft makten i Syrien sedan 1963.
– I stället har vi en kurs om ”demokratisk kultur”, säger Rohan Mistefa, en kurdisk kvinna i 40-årsåldern som i dag ansvarar för samarbetet mellan universitetets tre olika förgreningar.
En annan nymodighet hon vill lyfta fram är att universitetet har en fakultet för kvinnovetenskap.
Närmare två tusen studenter läser vid Rojavas universitet, fördelade på tre olika lärosäten i nordöstra Syrien.
Rohan Mistefa har varit engagerad i universitet ända sedan det startade och var innan dess med och grundade det första kurdiska universitetet i hennes hemdistrikt Afrin 2015. En satsning som dock fick ett abrupt slut tre år senare när Turkiet-stöttade islamistiska milisgrupper övertog kontrollen över regionen.
– Många frågar oss hur vi kan öppna skolor och universitet under ett pågående krig. Jag svarar att vårt mål är att bygga upp i stället för att förstöra, säger hon.
Kurderna i nordöstra Syrien kallar detta område för Rojava. Här inom den autonoma administrationen i norra och östra Syrien, AANES, lever kurderna i majoritet, tillsammans med araber och syrianer.
Regionen har varit en separat politisk enhet sedan drygt tio år tillbaka. Det är i denna region, som gränsar till Irak och Turkiet, som ett nätverk av universitet nu har byggts upp – och utmanar de lärosäten som kontrolleras av den syriska regimen.
Universitet i Rojava består i dag av nio fakulteter som erbjuder kostnadsfria utbildningar inom en rad områden – däribland medicin, juridik, journalistisk – och kurdisk litteraturvetenskap.
– Jag läser litteratur eftersom jag älskar att skriva poesi på kurdiska, säger andraårsstudenten Tolen Kenjo, som kommer från grannstaden Hasaka, till IPS.
Hon är 19 år och minns hur hon som barn bestraffades i skolan så fort hon hade yttrat ett ord på sitt modersmål.
I över fyra decennier var kurdiska förbjudet i Syrien, som en del av en statlig assimilationspolitik som även ledde till att kurder tvingades flytta och att tiotusentals människor blev av med sina medborgarskap.
I dag är all information som finns på universitets väggar skrivet på kurdiska.
Jihan Ayo har de senaste tre åren arbetat vid universitets engelska fakultet. Hon är en av de över 200 000 människor som tvingades på flykt från det kurdiska distriktet Serekaniye i samband med att turkisk-stöttade styrkor invaderade 2019.
– Attacker från Turkiet eller grupper som tillhör Islamiska staten är fortfarande vanliga här, säger Jihan Ayo.
Hon berättar att det hela tiden pågår ett arbete med att översätta studiematerial till kurdiska. Jihan Ayo betonar att personalen också arbetar hårt för att öka universitetets anseende.
Detta lyfts även fram i en rapport som i september publicerades av organisationen Rojavas informationscenter.
I rapporten understryks behovet av att universitet får ett större internationellt erkännande. Rapportförfattarna betonar att utbildningarna håller en hög nivå – men att bristen på erkännanden från omvärlden innebär att det blir svårt för studenterna att läsa vidare utomlands.
Samtidigt uppges Rojavas universitet nu ha inlett samarbeten med åtminstone åtta lärosäten i länder som USA, Tyskland och Italien.
Vid sidan av kampen för ett ökat internationellt erkännande fortsätter föreläsningarna vid universitetet. En av studenterna är Noreldin Hassan, som kom hit 2018 efter att Afrin hade invaderats.
Nu kommer han snart att få en examen i journalistik, ett yrke han redan har praktiserat i flera års tid. 27-åringen berättar att hans senaste artikel handlade om kvinnor som tvingats ingå tvångsäktenskap med milismän.
På frågan om vad han allra helst skulle vilja skriva om kommer svaret snabbt:
– Att få rapportera om den dag då kurderna från Afrin äntligen kan återvända hem, slår 27-åringen fast.
