Karibiska länder hoppas på ökat stöd för klimatomställning

Dominica, 220504 (IPS) – Flera små önationer i Karibien har anslutit sig till ett nytt FN-initiativ som de hoppas ska resultera i ett ökat internationellt stöd i kampen mot de hot som klimatkrisen för med sig. Länderna menar att stödet är särskilt viktig för återuppbyggnaden efter pandemin.

Senast att skriva på det femåriga FN-ramverket för en hållbar utveckling, MSDCF, är den lilla önationen Dominica. Detta efter att en lång rad andra små önationer i Karibien gått med i den gemensamma satsningen, som har som mål att länderna ska lyckas förverkliga de hållbara globala målen.

Karibien är en av de regioner i världen som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna och den nya satsningen ska stärka ländernas motståndskraft, men också verka för att bland annat stärka rättssäkerheten.

För en liten önation som Dominica kan ramverket bli viktigt. År 2017 drabbades Dominicas ekonomi extremt hårt av orkanen Maria. Landet har länge arbetat för att förebygga nya katastrofer, men står nu inför nya prövningar i spåren av pandemin.

Karibiens ledare har länge inom bland annat FN lyft fram hur sårbara världens små önationer är.

Dominicas premiärminister Roosevelt Skerrit säger att det nya samarbetet kan hjälpa regionens länder att genomföra sociala satsningar som även kan stärka deras ekonomier.

– Vi lever i tid som kännetecknas av enorma miljö- och klimatrelaterade utmaningar, konflikter och ekonomisk osäkerhet. Men denna överenskommelse kan hjälpa våra små nationer att hantera dessa utmaningar – och det är positivt om vi hittar metoder för att lösa våra problem gemensamt, säger Roosevelt Skerrit.

Uppgörelsen bygger på ett tidigare ramverk som hade undertecknats av 18 karibiska länder. FN-företrädare säger att den nya uppgörelsen även tar hänsyn till de svårigheter som coronapandemin fört med sig – och den ekonomiska återuppbyggnad som nu måste ske i regionen.

Många karibiska ledare har på senare tid talat om riskerna för att regionens länder inte ska kunna leva upp till de globala utvecklingsmålen fram till 2030. Situationen har förvärrats under coronakrisen då delar av ländernas redan bristande resurser har gått till att bemöta pandemins effekter.

Inom ramverket utlovas ett mer effektivt stöd till de nationer som ingår och förhoppningen är att satsningen ska ge länderna en bättre möjlighet att agera gemensamt.

Alison Kentish