Kommentar: Kriget i Ukraina slår mot utsatta i hela världen

Genève, 220316 (IPS) – Invasionen av Ukraina är en katastrof för landet – men också för omvärlden. Och som vid alla stora kriser är det de mest sårbara grupperna som kommer att drabbas hårdast. Det skriver Lawrence Haddad, ordförande för stiftelsen Global Alliance for Improved Nutrition i denna kommentar.

Mängder av kvinnor, barn och äldre lider svårt av det krig som har drabbat Ukraina, och många har tvingats på flykt. Men även i många andra länder kommer kvinnor, barn och äldre att tillhöra de grupper som drabbas hårt av krigets effekter.

Den ryska invasionen kommer ovanpå andra kriser. Redan tidigare har de mest utsatta i många länder drabbats mycket hårt av pandemins konsekvenser och den växande klimatkrisen – vilket i sin tur har lett till en snabb ökning av hungern och undernäringen i världen.

Det krisartade läget kommer nu att förvärras betydligt – eftersom Ukraina är en av de största producenterna av vete, majs och solrosfrön samtidigt som Ryssland är en viktig exportör av olja och gas.

En minskad matproduktion i Ukraina, och  delvis även i Ryssland, kommer att förvärra de redan stigande matpriserna. Höjda energikostnader kommer också att leda till högre kostnader för produktion, distribution och tillagning av mat.

Högre mat- och energikostnader innebär att människor får mindre resurser till inköp av andra livsviktiga varor och tjänster, som rent vatten, bra sanitet och sjukvård. Redan innan den ryska invasionen var matpriserna rekordhöga. Nu kommer de att stiga ytterligare.

Om inget görs kommer antalet människor som tvingas uppleva hunger sannolikt att öka till närmare en miljard – och nästan halva jordens befolkning kan komma att riskera undernäring.

Det finns en allvarlig risk för svält i flera delar av världen. Därför krävs det nu åtgärder.

Först och främst måste kriget avslutas – för att det ukrainska folkets akuta lidande ska upphöra. Det skulle också göra det möjligt för ukrainska bönder att återgå till sina arbeten och under de kommande två månaderna plantera vårsådden, med stöd från omvärlden. Detta skulle också göra det möjligt att återuppbygga de leverantörskedjor som har en avgörande betydelse för matdistributionen.

Dessutom måste handeln med mat fortsätta. Exporterande länder måste motstå frestelsen att börja lagra sina exportprodukter, eftersom detta skulle orsaka en nedåtgående spiral för alla.

Kriget har samtidigt belyst farorna i att vara för beroende av ett fåtal så kallade kornbodar – och behovet av att skapa en mer diversifierad matproduktion i världen.

Afrika har exempelvis enorm jordbrukspotential, men trots det har inte kontinentens länder lyckats leva upp till sina målsättningar.

Dessutom måste det internationella utvecklingsbistånd som är inriktat på att bekämpa hungern fördubblas. Det gäller både det offentliga och privata biståndet. Vi har aldrig tidigare varit så medvetna om vilka investeringar som skulle krävas för att få ned dagens runt 768 miljoner hungrande till färre än 200 miljoner till 2030.

Vi vet vad som måste göras, det som nu krävs är att finansieringen säkras.

Slutligen behövs det mer resurser för humanitära hjälpinsatser. De vädjanden om mer resurser som kommer från FN:s livsmedelsprogram och andra internationella organ måste omedelbart hörsammas.

Men vi måste också göra mer med de resurser som finns. Det humanitära biståndet behöver inriktas på mer än att bistå med mat, genom att också satsa på nyttig mat som innehåller de mikronäringsämnen som är så viktiga för människors utveckling.

Fram för allt måste vi nu säkerställa att de allra yngsta får den näring de har behov av och se till att kriget i Ukraina inte efterlämnar ett fruktansvärt arv för kommande generationer.

* The Global Alliance for Improved Nutrition, Gain, är en Schweiz-baserad stiftelse som grundades 2002 i syfte att bekämpa det mänskliga lidande som orsakas av undernäring. Gain samarbetar med både offentliga och privata aktörer för att nå ut med näringsriktig mat till de människor som löper störst risk att drabbas av undernäring.