Santiago, 220315 (IPS) – Chile är en mångnationell stat. Det slås fast i det förslag till ny författning som landets invånare senare i år ska rösta om. Om förslaget antas kommer Chile att bryta ny mark genom att så tydligt ge ett erkännande till ursprungsbefolkningarna.
Förslaget röstades nyligen igenom med stor majoritet av den delegation med 155 ledamöter som ska presentera ett förslag om en ny konstitution. I augusti eller september kommer sedan befolkningen att få ta ställning till förslaget i en folkomröstning.
I den senaste folkräkning som gjordes i landet, 2017, uppgav drygt två miljoner chilenare att de själva anser sig härstamma från urfolken. Det motsvarade knappa 13 procent av landets då 17 miljoner invånare.
Domingo Namuncura tillhör den största urfolksgruppen, mapuchefolket, och är professor vid Valparaísos katolska universitet. Han menar att den nya författningen kan bli mycket betydelsefull.
– Vi står inför något som kan bli en mycket viktig historisk händelse. Utropandet av landet som en mångnationell stat har i alla tider varit en målsättning för Chiles urfolk, säger han till IPS.
Den process som lett fram till arbetet med en ny konstitution började i samband med de månadslånga protester och sociala oroligheter som bröt ut i landet under 2019. Det hårda bemötandet av demonstranterna kom sedan att förmörka högerpresidenten Sebastián Piñera återstående tid vid makten.
Den 11 mars ersattes han av vänsterpresidenten Gabriel Boric, som vann det val som hölls i december.
Sedan 1980 har Chile styrts av en författning som infördes under general Augusto Pinochets diktatur – och som utnyttjades för att kunna föra en auktoritär och nyliberal politik. De demokratiskt valda regeringar som styrt landet sedan 1990 har bara delvis lyckats påverka konstitutionen, som enligt kritiker är en av orsakerna till den extrema ojämlikhet som präglar Chile.
Urfolken och deras rättigheter har tidigare aldrig nämnts i någon upplaga av den chilenska författningen. Detta till skillnad från flera andra latinamerikanska länder som i samband med att de skrivit om sina konstitutioner har lyft fram sina urfolks rättigheter. Dock har bara ett av de andra länderna i regionen förklarat att landet är ”mångnationellt”, något som grannlandet Bolivia gjorde 2009.
– Chiles nuvarande och tidigare konstitutioner har uteslutit urfolken eftersom de också har osynliggjorts socialt, ekonomiskt, politiskt och militärt, säger Domingo Namuncura.
Juristen Tiare Aguilera, som tillhör rapa nui-folket, är en av urfolkens representanter i den delegation som arbetar med den nya författningen. Hon säger att det viktigaste nu kommer att bli att allmänheten också får kunskap om betydelsen av de nya skrivelserna.
– Det finns en stor kunskapsbrist, men om vi förser allmänheten med korrekt information så menar vi att den nya definitionen av staten också kommer att förstås, säger hon till IPS.
Inom delegationen diskuteras även andra frågor som kan få stor betydelse för urfolken – däribland införandet av nya rättsliga regler gällande de naturresurser som är belägna på deras områden.
Den processen har dock mött starkt motstånd från näringslivets representanter inom organisationen CPC – som menar att den nya konstitutionen måste tillvarata alla chilenares rättigheter.
Ordalydelserna i förslaget till ny författning ska först godkännas av en särskild granskningskommission, innan en slutlig version presenteras inför folkomröstningen.
