Madrid, 220113 (IPS) – Antalet undernärda i arabvärlden har ökat kraftigt på senare år. Samtidigt ökar skuldsättningen i många länder under pandemin – och förutsättningarna för en ekonomisk återuppbyggnad är mycket ojämnt fördelade mellan regionens länder.
Färska uppgifter från FN:s livsmedelsorgan FAO visar att det fanns 69 miljoner undernärda människor i arabvärlden under 2020. Det är nästan en fördubbling jämfört med antalet för två årtionden sedan. Utvecklingen hänger bland annat samman med de kriser och konflikter som drabbat regionen. Men också klimatförändringarna anges som en orsak.
Dessutom har pandemin enorma ekonomiska konsekvenser för befolkningen. Enligt FAO var nästan en tredjedel av regionens invånare – 141 miljoner människor – drabbade av måttlig eller svår matbrist under 2020. Det var tio miljoner fler än under föregående år.
Till arabregionen räknas 22 nationer med sammanlagt 450 miljoner invånare. Flera är oljeproducenter. Men i endast fyra av dessa länder – Saudiarabien, Qatar, Förenade arabemiraten och Kuwait – anses inkomsterna vara så höga att länderna kommer att kunna hantera de växande problemen med matbrist.
De övriga 18 länderna, däribland olje- och gasproducenter som Algeriet, Irak och Libyen, uppges stå inför en otryggare situation när det gäller livsmedelsförsörjningen.
Inkomstskillnaderna mellan exempelvis det krigsdrabbade Jemen och Förenade arabemiraten är enorma.
FAO:s regionala representant Abdulhakim Elwaer påpekar samtidigt att de konflikter som pågår i regionen är en av de främsta orsakerna till problemen med hunger.
– Möjligheterna till en förbättring under detta år är små med tanke på att hungerns främsta orsaker fortsätter att förvärra situationen, säger han.
Samtidigt visar en ny studie från Världsbanken hur ojämnt de ekonomiska effekterna av pandemin har slagit mot länderna i Mellanöstern och Nordafrika. I studien konstateras att pandemin har satt ljuset på hur nära sammankopplad den ekonomiska situationen är med ländernas förmåga att bemöta hälsokriser. Många av regionens länder har nu fått betala ett högt pris för att tidigare ha satsat för lite på folkhälsan, enligt studien.
De rika länderna har dock klarat situationen klart bättre – och inte minst gäller det administrationen av covid-19-vaccin. I början av december förra året hade exempelvis drygt 90 procent av invånarna i Förenade arabemiraten blivit fullvaccinerade – medan siffran låg på endast 1 procent i det närliggande Jemen.
Världsbanken slår samtidigt fast att det kommer att krävas en jämn och rättvis utrullning av vaccin för att alla regionens länder ska kunna återuppbygga sina ekonomier efter pandemin.
Under coronakrisen har dessutom många länder tvingats ta omfattande lån för att kunna finansiera satsningar på både hälsovård och sociala områden, konstaterar Världsbanken. Detta har lett till en ökande skuldsättning för regionens oljeimporterande utvecklingsländer.
Samtidigt beräknar Världsbanken i en annan rapport att kostnaderna för pandemin är enorma för regionen – och att krisen har lett till ”ökande fattigdom, minskade offentliga medel, en ökad sårbarhet för skulder och ett än mer urholkat förtroende för myndigheterna”.
I sin senaste ekonomiska uppdatering om den ekonomiska situationen i regionen betonar Världsbanken att länderna kommer att tvingas fortsätta låna och spendera pengar för att finansiera hälsovård och sociala program – så länge som pandemin fortsätter. Vilket i sin tur innebär att många länder i framtiden kan komma att tvingas betala av skulder, i stället för att använda resurserna till satsningar för att stärka den ekonomiska utvecklingen.
