Bangkok, 210218 (IPS) – På tisdagen riktade Myanmars militärregim nya anklagelser mot Aung San Suu Kyi. Åtalet syftar till att förhindra landets civila ledare från att kunna ställa upp i kommande val. Samtidigt fortsätter de folkliga protesterna mot statskuppen att växa.
På tisdagen deltog både Aung San Suu Kyi och landets avsatte president Win Myint via videolänk i en domstolsförhandling, enligt uppgift utan några juridiska representanter. Det var inledningen på en process som förväntas pågå under de kommande sex månaderna, och om Aung San Suu Kyi fälls så får hon inte ställa upp i kommande val.
Kuppledarna har utlovat att nya val ska hållas någon gång under nästa år, efter att deras undantagstillstånd har dragits tillbaka.
Aung San Suu Kyi åtalas för brott mot importlagarna, efter att militären genomförde en husrannsakan i hennes hem i samband med statskuppen och då hittade ett par walkie-talkies i hennes hem.
Vid tisdagens förhandling framkom det även att Aung San Suu Kyi åtalas för brott mot krishanteringslagarna, med koppling till coronapandemin. Även Win Myint åtalas för brott mot covid-19-restriktionerna.
Samtidigt fortsätter utredningarna mot Aung San Suu Kyi, som även riskerar åtal för att ha mottagit utländsk finansiering. Det är en betydligt allvarligare anklagelse, som skulle kunna leda till att hon åtalas för förräderi.
Juntan tycks också vara inställda på att åtala hennes parti, NLD, i syfte att kunna förbjuda det från att verka politiskt. NLD vann med bred majoritet det val som hölls i november och landet nya parlament skulle hålla sitt första möte samma dag som militären genomförde sin statskupp i början av februari.
Samtidigt har många hundratusentals människor fortsatt att gå ut på gatorna för att försvara demokratin och fördöma kuppen. Mängder av människor har dessutom inlett en kampanj av civil olydnad.
– De fredliga protesterna startades av unga läkare över hela landet, som en spontan gräsrotsprotest mot kuppen. Nu fortsätter den att växa hela tiden och tjänstemän har inspirerat andra att försvara vår demokrati, berättar Thinzar Shunlei Yi, som är engagerad i proteströrelsen i Rangoon, för IPS.
Demonstranterna har trotsat de trakasserier och hot som kommit från polisen och militären. Och trots att militären sänt ut trupper, stridsvagnar och vattenkanoner har protesterna fortsatt att växa. Demonstranterna uppger att människor i alla åldrar har gått samman för att visa sitt stöd för demokratin.
Situationen i landet börjar påminna om hur det såg ut 1988, då miljontals människor gick ut på gatorna med krav på demokrati. Den gången slog militären till mycket brutalt mot demonstranterna och tusentals människor sköts ihjäl.
Men den 88-åriga politiska veteranen Nyein Chan Aung säger till IPS att det också finns saker som skiljer sig:
– Detta är något annat än de demonstrationer som hölls 1988, då studentrörelsen krävde demokrati utan att riktigt veta vad det innebar. Nu vet demonstranterna vad de vill ha och att de riskerar att förlora – och de är väldigt, väldigt arga.
Samtidigt blir det allt mer uppenbart att kuppmakarna har som mål att stoppa demokratiseringsprocessen och återinföra det direkta militärstyre som så länge präglat Myanmar. Sedan kuppen har juntan bytt ut folkvalda ledare på alla nivåer och ersatt dessa med personer som står militären nära.
Detsamma har skett inom de tyngsta institutionerna, däribland Högsta domstolen och landets valkommission.
Juntan har även ändrat lagar och infört en drakonisk regel som ger dem rätten att åtala personer som anses ha uttryckt sig fel på sociala medier.
– Lagförändringarna innebär att alla rättigheter har dragits tillbaka vad gäller yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten till fria och opartiska rättegångar, säger den brittiska advokaten Stephen McNamara, till IPS.
Han har sedan länge samarbetat med jurister i Myanmar och menar att de förändringar som juntan har genomdrivit på så kort tid är mycket illavarslande.
– Det visar att militären planerar att vara kvar vid makten under mycket lång tid framåt.
Nyein Chan Aung säger att militären och polisen just nu bedriver ett krig mot befolkningen och proteströrelsens ledare – men att de till skillnad mot vad som hände 1988 denna gång inte kommer att lyckas.
– Den nya generationen av demonstranter är beväpnade med vapen som till sist kommer att besegra militären. Med hjälp av mobiltelefoner, internet och sociala medier har proteströrelsen fått en röst som hörs över hela världen. Denna gång är militärens taktik dömd att misslyckas, säger Nyein Chan Aung.
Rättegången mot Aung San Suu Kyi förväntas fortsätta i början av mars.
