Ytterligare en lång mörk period kan vänta i Myanmar

Rangoon, 210204 (IPS) – Måndagens militärkupp i Myanmar kan innebära att ytterligare ett långt kapitel av mörker och diktatur väntar i landet. Samtidigt har generalerna valt en synnerligen svår tidpunkt för återupprättandet av sitt militärstyre. Det skriver Guy Dinmore, tidigare redaktör vid tidningen Myanmar Times, i denna kommentar.

På tisdagskvällen, två dagar efter kuppen, utspelade sig två igenkännbara förlopp i olika delar av världen. I New York möttes FN:s säkerhetsråd via videolänk och misslyckades än en gång att besluta om några meningsfulla åtgärder som svar på ageranden från militären i Myanmar.

Och i Myanmar var Aung San Suu Kyi återigen satt i husarrest, liksom president  Win Myint och flera andra viktiga ledare – bevakade av uniformerade vakter.

Samtidigt hade den arga och oroliga befolkningen i Myanmar börjat organisera ett civilt motstånd mot militären via sociala medier. På torsdagen kom dock beskedet att militärjuntan släckt ner Facebook.

Så sent som i november gick befolkningen och röstade igenom en jordskredsseger för Aung San Suu Kyis parti NLD. Men den demokratiska processen fick ett abrupt slut då militären genomförde sin kupp i gryningen på måndagen, samma dag som det nya parlamentet skulle samlas för första gången.

NLD:s talesperson, veteranen Win Htein, har uppmanat befolkningen till fredliga protester.

– Det jag vill säga just nu, medan jag fortfarande har möjlighet, är att alla i landet ska göra så mycket motstånd de kan gentemot de åtgärder som de använt för att upplösa vår regering, sade han till tidningen Frontier Myanmar direkt efter kuppen.

Historien visar dock att det nu finns en risk för att Myanmar återigen kan vara på väg in i en lång mörk period.

År 1990 lät den styrande militärjuntan relativt fria val hållas i landet, två år efter att man brutalt hade slagit ned de studentledda protester som innebar att Aung San Suu Kyi gjorde entré på den politiska scenen.

Hennes NLD vann valet stort. Men militären ogiltigförklarade resultatet och satte Aung San Suu Kyi i husarrest.

Sen kom det att dröja fram till 2015 innan NLD övertalades av militären att de menade allvar med sitt erbjudande om att dela på makten, i enlighet med en fortfarande vagt utvecklad så kallad vägkarta mot demokrati.

Även det val som hölls 2015 slutade med en jordskredsseger för NLD. När partiets ledare bildade sin regering i början av 2016 – där tre avgörande poster var öronmärkta för militären – hade Aung San Suu Kyi suttit sammanlagt 15 år i husarrest. Det gjorde hon också i samband med att hon tilldelades Nobels fredspris, 1991.

Regeringsbildningen skedde i ett land som var utarmat efter nästan ett halvt sekel av hårt militärstyre, internationell isolering och ständiga lågintensiva konflikter i dess gränsregioner.

Men efter valet 2015 började en relativt fri press att verka i landet – däribland Myanmar Times, landets första ickestatliga engelskspråkiga dagstidning. Samtidigt öppnades telekommunikationerna upp och de sociala medierna, främst i form av Facebook, fick ett stort genomslag.

Många utländska investerare lockades till landet, liksom turister. Och folk flockades när Rangoons första Kentucky Fried Chicken öppnade.

Det var en tid av stora förhoppningar och många – inklusive de internationella organisationer och FN-anställda som kom till landet – undgick att se varningssignalerna.

Aung San Suu Kyi var charmerande i de intervjuer hon gav till BBC, men talade nästan aldrig med de inhemska medierna. Hon är känd för att vara enväldig och envis och tog kontrollen över flera departement. Aung San Suu Kyi är buddist och tillhör majoritetsbefolkningen bamar. Och enligt en del som mötte henne under hennes tidiga kamp för demokrati anser hon inte att de muslimska rohingyerna hör hemma i Myanmar. Detta trots att minoritetsgruppen har levt i landet i flera generationer.

Det är en åsikt som delas av överbefälhavaren Min Aung Hlaing, som nu tagit makten över alla statliga institutioner.

Aung San Suu Kyi förstörde sitt internationella anseende när hon vägrade fördöma eller stoppa militärens brutala etniska rensning gentemot hundratusentals rohingyer 2017. Skadan förvärrades ytterligare då hon sedan försvarade Myanmar från de anklagelser om folkmord som riktades mot landet inför Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

Agerandet stärkte dock hennes ställning bland buddistiska nationalister. Det rådde dock en fortsatt spänning mellan NLD-ledaren och överbefälhavaren Min Aung Hlaing – i synnerhet gällande synen på militärens framtida ställning i landet.

Samtidigt går det att ifrågasätta varför militären valde att agera just nu. De hade trots allt, i enlighet med författningen, 25 procent av platserna i parlamentet – vilket är tillräckligt för att kunna blockera alla försök att ändra konstitutionen. Dessutom kontrollerade militären tre av de viktigaste departementen och en av vicepresidentposterna. Och på den internationella arenan försvarades militären av Aung San Suu Kyi.

Det står klart att kuppen genomfördes eftersom militären ville stoppa parlamentet från att godkänna valet – som de utan bevis påstår var omgärdat av många oegentligheter. Att regeringen och valkommissionen avfärdat dessa anklagelser kan ha retat upp överbefälhavaren ännu mer än själva valresultatet – eftersom det fick militären att framstå som svag.

Det har även spekulerats om att 64-årige Min Aung Hlaing, som är på väg att pensioneras på grund av sin ålder, hade krävt att liksom många av sina föregångare bli erbjuden en hög politisk befattning. Något som Aung San Suu Kyi uppges ha vägrat gå med på – vilket kan ha bidragit till kuppen.

Sedan måndagens aktioner har militären nu släppt en del av de gripna, däribland studentaktivister och intellektuella. De har även bildat en övergångsregering och säger sig planera att hålla ett flerpartival efter ett års tid.

På den internationella arenan oroar sig knappast militären för några riktade sanktioner från USA och länder i Europa. Det skulle dock få betydligt större effekter om Japan drog tillbaka sitt stora bistånd, och sina investeringar.

Myanmars relationer med Kina är komplexa, men militären har troligen räknat med att Peking kommer att fortsätta att erbjuda ett diplomatiskt skydd på den internationella arenan samtidigt som landets investeringar i Myanmar kommer att fortsätta av långsiktiga strategiska skäl. Och Kinas statliga nyhetsbyrå Xinhua har beskrivit måndagens statskupp som ”en större regeringsombildning”. Även den militärstöttade regeringen i grannlandet Thailand kan nog tänka sig att fortsätta samarbeta.

NLD har å sin sida uppmanat till fredligt civilt motstånd. Sjukvårdspersonal har inlett strejker samtidigt som pandemin fortsätter och ett vaccinationsprogram mot covid-19 är på väg att rullas ut.

Många väntar just nu främst på att Aung San Suu Kyi ska friges och tala till folket.

Samtidigt vet generalerna, som kan sin historia, att det som utlöste den sista stora folkliga resningen i landet, 2007, var höjda bränslepriser. Myanmars ekonomi har drabbats mycket hårt av den nedstängningar som genomförts i spåren av pandemin och många i befolkningen har tvingats tillbaka in i extrem fattigdom. Det innebär att militären valt en extremt utsatt tidpunkt för att återinföra sitt styre. Och detta över en befolkning som nu har fått uppleva en växande politisk frihet – och törstar efter mer.

*Guy Dinmore var redaktör för The Myanmar Times mellan 2015 och 2016.

 

Guy Dinmore