Pandemins konsekvenser engagerar världens befolkning

Bonn, 210112 (IPS) – Frågan om tillgång till grundläggande tjänster – som hälsovård för alla – måste prioriteras. Dessutom måste de som drabbats hårdast av coronakrisen få det stöd de behöver och klimatförändringarna hejdas. Det uppger 1,5 miljoner deltagare i en global FN-undersökning.

FN beskriver undersökningen som världens största diskussion om hur människor vill att den framtida världen ska se ut. Närmare 1,5 miljoner deltagare från alla världens länder har deltagit, inklusive företrädare för olika organisationer och sammanslutningar.

Projektet genomfördes under nästan hela förra året, genom offentliga möten och en undersökning på nätet, bland annat för att uppmärksamma att världsorganisationen fyller 75 år. Året kom dock att domineras av coronapandemin.

Den rapport med resultaten som nu har sammanställts visar att människor i olika delar av världen har många gemensamma intressen – och att pandemins konsekvenser är ett bärande tema.

– När människor berättar om sin oro och sina förhoppningar inför framtiden, och om deras förväntningar på det internationella samarbetet efter pandemin, så framkommer en påtaglig enighet, sade Fabrizio Hochschild, särskild rådgivare till generalsekreteraren, i samband med att rapporten presenterades på fredagen.

Han betonade att denna enighet omfattar olika generationer, inkomstgrupper och människor med olika politiska uppfattningar.

I de flesta av världens regioner uppgav exempelvis de flesta att den viktigaste frågan den närmaste framtiden är att alla ska erbjudas sjukvård. I södra Afrika och stora delar av Asien var ett ökat stöd till alla som drabbats av pandemins konsekvenser den fråga som kom främst, följt av behovet av hälsovård för alla.

På söndagen betonade FN:s generalsekreterare António Guterres hur hårt pandemin drabbat redan utsatta grupper. Detta i ett tal som hölls för att uppmärksamma att 75 år hade gått sedan FN:s generalförsamling samlades i London för första gången.

– Pandemin har haft oproportionerliga och förödande effekter för de fattiga och fördrivna, äldre och barn, personer med funktionsnedsättning och minoriteter. Den har lett till att ytterligare uppskattningsvis 88 miljoner människor drivits in i fattigdom medan över 270 miljoner står inför en akut risk att drabbas av brist på mat, sade António Guterres.

Den nya undersökningen visar att behovet av ett ökat stöd till de regioner som drabbats hårdast av pandemin var den näst mest prioriterade frågan på global nivå.

FN-chefen betonade i sitt tal att coronakrisen satt ljuset bristerna inom det internationella samarbetet.

– På senare tid har det visat sig genom vaccin-nationalism, där vissa rika länder konkurrerar om att köpa in vaccin till sina egna befolkningar utan att ta någon hänsyn till världens fattiga, sade António Guterres.

Samtidigt tackade generalsekreteraren de länder som stöttar initiativet Covax, som etablerats av Världshälsoorganisationen och syftar till att säkerställa att alla människor ska få tillgång till vaccinationer.

I FN-undersökningen framgår det också att tillgång på rent vatten och fungerande avlopp är en fråga som engagerar många, liksom möjligheterna till utbildning, och en ökad ekonomisk rättvisa. Åtgärder för att hejda klimatförändringarna och miljöförstöringen ligger också högt på listan över prioriterade frågor.

Rapportförfattarna konstaterar att människor i alla världens regioner anser att klimatförändringar och miljöfrågor utgör den största långsiktiga utmaningen.

I sitt tal sade António Guterres att FN under sin 75-åriga historia lyckats åstadkomma mycket positivt. Men han medgav samtidigt att världsorganisationen inte har lyckats när det gäller klimatfrågan.

– Klimatkrisen är redan över oss och den globala responsen har varit helt otillräcklig. Det gångna decenniet var det varmaste i mänsklighetens historia, koldioxidutsläppen ligger på rekordnivåer, apokalyptiska bränder och översvämningar, cykloner och orkaner har blivit det nya normala, sade han.

Generalsekretaren betonade att om inte världen ändrar kurs så kan vi under det innevarande århundradet vara på väg mot en ”katastrofal” temperaturhöjning.

António Guterres betonade att pandemin utgör en mänsklig tragedi – men att den också kan ses som en möjlighet.

– De senaste månaderna har visat att enorma omvandlingar är möjliga – när det finns politisk vilja och en enighet om vägen framåt.

Han betonade att de enorma summor som nu används för att få igång de ekonomier som drabbats hårt av pandemin måste satsas rätt.

– Pengarna kan gå till att bygga nya kolkraftverk eller för satsningar på förnybar energi. De kan användas för att stötta industrier som förorenar eller för att skapa nya arbeten i en grön ekonomi. Vi kan beskatta människor och deras inkomster eller beskatta koldioxid och utsläpp. Det finns många metoder för att se till att upphämtningen blir hållbar och inkluderande och samtidigt minskar orättvisorna, sade António Guterres.

Trots alla utmaningar visar FN-undersökningen att många i världen ändå ser optimistiskt på framtiden och tror att deras tillvaro kommer att ha förbättrats till 2045. Framtidstron är enligt undersökningen som starkast bland den unga befolkningen i södra Afrika.

Nalisha Adams