New York, 200928 (IPS) – FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har återupprepat sin vädjan om ett globalt vapenstillestånd. Samtidigt förblir läget i världsorganisationens mäktigaste organ – säkerhetsrådet – låst på grund av konflikter. Kanske är det inom säkerhetsrådet behovet av ett fredsfördrag är som störst.
Bara under förra året dödades fler än 20 000 civila i konflikter i 10 av världens länder; Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Irak, Libyen, Nigeria, Somalia, Sydsudan, Syrien, Ukraina och Jemen.
I samband med förra veckans allmänna debatt i generalförsamlingen riktade samtidigt USA och Kina, två av de stater i säkerhetsrådet som har vetorätt, anklagelser mot varandra. Den offentliga konfrontationen mellan stormakterna riskerar att leda till ytterligare låsningar i säkerhetsrådet, kanske med risk för att båda länderna väljer att lägga in sina veton mot varandra. Vilket skulle leda till att säkerhetsrådets funktion skulle gå förlorad.
Richard J. Ponzio, vid den Washingtonbaserade tankesmedjan Stimson Center, säger till IPS att USA i mars satte stopp för en resolution från säkerhetsrådet med stöd för generalsekreterarens uppmaning om ett globalt vapenstillestånd, vilken syftade till att nå ut med livsavgörande förnödenheter i samband med pandemin. Han påpekar att Donald Trump i sitt tal inför generalförsamlingen, som gjordes via länk, valde att peka ut Kina som ansvarigt för coronapandemin.
– Detta medan andra ledare talade länge om behovet av globalt samarbete och en regelstyrd internationell ordning, för att kunna hantera globala hot och utmaningar, säger Richard J. Ponzio.
Medan FN i år firar 75 år så ökar nu kritiken mot säkerhetsrådet och att medlemsstaterna under de senaste 25 åren inte har lyckats reformera och utöka rådet.
Stephen Zunes, professor vid University of San Francisco, som har granskat den interna politiken i säkerhetsrådet, säger till IPS att de flesta veton som har lagts fram i rådet under de senaste decennierna har riktats mot resolutioner som berör kränkningar av internationella humanitära lagar.
– Både USA och Ryssland har återkommande utnyttjat sin vetorätt för att skydda allierade regeringar från att ställas till svars, säger han.
Stephen Zunes säger att det i praktiken sänt ett budskap till dessa länders allierade, däribland Syrien och Israel, att de kan agera utan risk för att straffas.
Courtney B. Smith, vid School of Diplomacy som hör till Seton Hall University i New Jersey, säger till IPS att FN:s säkerhetsråd påverkas mycket av att i synnerhet de fem länder som har vetorätt – USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland – i första hand sätter sina egna intressen först.
– På senare tid har detta blivit mycket tydligt i den hållning USA och Kina intagit kring en rad olika frågor, säger Courtney B. Smith.
Richard J. Ponzio menar att det nu är hög tid att säkerhetsrådets sammansättning utökas från nuvarande 15 medlemmar, för att bättre stämma överens med dagens politiska verklighet. Samt att det genomförs en förändring av de fem permanenta medlemmarnas rätt att lägga in sina veton – i synnerhet när det gäller frågor som syftar till att förhindra grova illdåd.
