Buenos Aires, 200623 (IPS) – Risodlaren Arturo Deymonnaz tillhör en växande skara på Argentinas landsbygd som fått sin verksamhet att blomstra med hjälp av solenergi.
Arturo Deymonnaz bor i Villa Elisa i provinsen Entre Rios, nära en av de broar som leder över gränsen till Uruguay. Han är uppvuxen som boskapsuppfödare, på samma sätt som hans pappa och farfar var det. Men för två år sedan växlade han om för att i stället satsa på att odla ris. Detta efter att han övertygats om att det var en mer lönsam verksamhet, med hjälp av solenergi.
– Den här regionen har traditionellt producerat mycket ris, men många har gett upp sina odlingar eftersom bränslekostnaderna blivit så höga. Odlingarna är i behov av vattenpumpar som drivs dygnet runt, säger han till IPS.
När vattenpumparna drivs av dieselgeneratorer blir kostnaderna för bränslet ett stort problem. Arturo Deymonnaz verksamhet går dock med vinst eftersom risplantorna bevattnas med hjälp av två pumpar som drivs av 36 solpaneler.
– Jag behöver inte lägga pengar på bränsle och jag slipper det oväsen och den rök som dieselmotorn orsakar.
Han har dessutom satsat på ett odlingssystem som minskar mängden vatten som risplantorna kräver med närmare en tredjedel.
Och Arturo Deymonnaz är inte ensam – på den argentinska landsbygden har satsningar på solenergi blivit allt vanligare – trots att många odlare själva får stå för investeringskostnaderna för omställningen.
De pumpar som används för risodlingar är mycket kraftfulla och även de odlare som har tillgång till elnätet är ofta hänvisade till dyra och miljöskadliga elgeneratorer för att kunna driva dem.
– Bränslekostnaderna slår ut småbönderna i Entre Rios. Numera odlas det bara ris på hälften så stora områden som förr. Lösningen på det är solenergi, säger risexperten Héctor Pirchi vid Nationella institutet för jordbruksteknologi, INTA, till IPS.
Men det är inte bara risodlare i Entre Ríos som har upptäckt fördelarna med solpaneler. I regionen Santiago del Estero i norra Argentina var Teddy Cotella, som lever på att odla sojabönor, vete och kikärtor, beroende av elgeneratorer i närmare 20 års tid. Detta eftersom han bor över en mil från närmaste elledning.
– Jag brukade behöva närmare 20 000 liter diesel om året bara för att kunna generera el, berättar han.
Men för ett par år sedan installerade Teddy Cotella i stället solpaneler försedda med litiumbatterier, som gör det möjligt att lagra el. Och tack vare det har han nu tillgång till den energi som behövs i hans tre byggnader, samt för jordbruksverksamheten.
– De som bor utanför elnätet borde inte tveka. Och jag skulle skaffa solpaneler på mitt hus även om jag bodde i en stad, säger Teddy Cotella, och tillägger att man tjänar in investeringskostnaderna inom tre år.
Argentinas fattigaste provinser ligger i landets nordliga delar, där infrastrukturen är eftersatt. Och där kan solenergi förändra människors liv, säger Ariel Ludueña som äger ett företag som installerar solpaneler i norra Argentina.
– Jag är säker på att tillväxten kommer att fortsätta eftersom solenergin gör bönderna oberoende. Det finns jordbruk som ligger åtta mil från närmaste elledning och dit vägarna är dåliga, säger Ariel Ludueña.
Ignacio Pisani bor i den nordvästra provinsen Salta och har inte tillgång till elnätet. När han bad de regionala myndigheterna om hjälp fick han beskedet att han själv skulle få betala för de kostnader det skulle innebära att få el dragen till hans bondgård – något som skulle ha blivit alldeles för dyrt.
I stället var han tvungen att förlita sig på en dieseldriven elgenerator.
– Men det innebar massor av problem – i form av hög bränsleanvändning, oväsen och inköp av reservdelar. Och jag insåg att jag aldrig skulle bli inkopplad på elnätet. Därför beslutade jag mig för att satsa på en solpark med 50 paneler som nu täcker alla mina behov, berättar han.
Solcellerna är även försedda med batterier som kan stå för elförsörjningen i upp till tre dagar, om det regnar eller är mulet.
Han fick finansiera satsningen med egna pengar. För även om Argentinas politiker ofta talar varmt om behovet av satsningar på förnybar el, finns det sällan bidrag att hämta för den som vill realisera satsningarna.
– Jag vände mig till alla offentliga institutioner och bad om stöd, men ingen ville hjälpa mig, säger Ignacio Pisani.
Satsningar på solenergi skulle även kunna få en stor betydelse för de stora jordbruksföretag som står bakom över 40 procent av Argentinas exportinkomster.
– Solenergitekniken förbättras hela tiden och de minskande kostnaderna innebär att den är en av de mest prisvärda, renaste och effektivaste tekniker som kan användas av jordbruksföretagen, säger ekonomen Matías Irigoyen som är expert på förnybar energi.
– Och även om en övergång på nationell nivå är beroende av vilken energipolitik som bedrivs är det redan nu den mest bekväma lösningen i flera provinser, tillägger han.
Matías Irigoyen säger att stora jordbruksföretag kan minska sina kostnader genom en övergång till förnybar energi – men också öka sina inkomster.
– De kan nå ut till nya internationella marknader där det finns en växande efterfrågan på produkter som lämnat ett mindre koldioxidavtryck efter sig, påpekar han.
