New York, 200608 (IPS) – I flera länder i Asien har journalister som rapporterat kritiskt om myndigheternas agerande i samband med coronkrisen blivit gripna. Experter varnar för en utveckling där press- och yttrandefriheten hamnat under ett allt hårdare tryck.
Steven Butler vid Kommittén för skydd av journalister, CPJ, säger att många regeringar hänvisar till att det är nödvändigt att agera mot ”spridandet av falsk information” som påstås kunna skapa panik.
– Men i åtminstone en del fall är det regeringarnas egna beslut som lett till förvirring och panik. Medierna utnyttjas som syndabockar, säger Steven Butler vid den internationella pressfrihetsorganisationens Asienavdelning till IPS.
Förra veckan varnade även FN:s människorättschef Michelle Bachelet för att censuren förvärrats i flera asiatiska länder i samband med coronakrisen. Hon betonade samtidigt att världens länder måste agera ”proportionerligt” om någon sprider felaktiga uppgifter, och i enlighet med gällande regler.
Enligt FN:s människorättskontor OHCHR har regeringarna i tolv asiatiska länder agerat mot journalister eller andra som uttryckt kritik mot hur myndigheterna hanterat pandemin: Bangladesh, Kambodja, Kina, Indien, Indonesien, Malaysia, Myanmar, Nepal, Filippinerna, Sri Lanka, Thailand och Vietnam.
I Reportrar utan gränsers årliga index över pressfriheten i världens länder låg flera av länderna relativt långt ned redan innan coronakrisen, med hårdast restriktioner i Kina och Vietnam.
I samtliga dessa länder har människor frihetsberövats med hänvisning till att de påståtts sprida falsk information.
I Kambodja uppges ett 14-årigt barn ha gripits, tillsammans med 30 andra, efter att ha lämnat kommentarer på sociala medier. I Bangladesh, Kina och Indien har journalister, sjukvårdspersonal och andra, frihetsberövats efter att ha uttrycket sig kritiskt om hur myndigheterna agerat, eller inte agerat, för att bemöta pandemin.
– Det är oacceptabelt att en enda person grips för att ha utövat sin rätt till yttrandefrihet. Men sedan i mars har minst 16 journalister gripits med hänvisning till anklagelser som står i strid med internationella regler för yttrandefriheten, säger Saad Hammadi vid Amnesty Internationals Sydasienavdelning, till IPS.
Michelle Bachelet påpekade samtidigt hur viktigt det är att vara vaksam över att inte felaktiga uppgifter om coronaviruset får spridning, något som var ett problem redan innan krisen förvandlades till en pandemi. Samtidigt betonade hon att makthavare inte får utnyttja krisen till att begränsa ett fritt utbyte av information och åsikter.
Även Saad Hammadi betonar att det kan finnas krafter som utnyttjar den rådande krisen för att sprida falsk information. Men han påpekar att det också gäller vissa regeringar som utnyttjar läget för att stoppa relevant information som kan vara obekväm för makthavarna – eller ser en möjlighet att slå till mot kritiska röster.
Steven Butler vid CPJ säger att situationen nu förvärrats i fler länder som redan tidigare agerade mot journalister under förevändningen att de spridit falska nyheter.
– Nya krislagar och dekret har ytterligare ökat trycket på journalister i takt med att regeringar stärker sina åtgärder för att kontrollera informationsflödet. I många fall har dessa befogenheter utnyttjats för att komma åt journalister som rapporterar om misstag från myndigheterna i samband med hanteringen av pandemin, säger han till IPS.
Tidigare i maj skrev IPS om ett antal fall i Indien där journalister gripits efter att ha rapporterat kritiskt om myndigheternas agerande i samband med coronakrisen.
