Systematiska orättvisor vardag för Etiopiens kvinnor

York, 200507 (IPS) – Även om allt fler kvinnor fått plats inom politiken så ställs fortfarande de flesta av Etiopiens kvinnor inför systematiska orättvisor som börjar redan vid födseln och varar livet ut.

Ett exempel är att nästan dubbelt som många män som kvinnor som är över 25 år gamla har någon form av högre utbildning. Och landets kvinnor ställs vanligen inför en mycket svårare ekonomisk situation där de i betydligt lägre grad har tillgång till krediter och marknader.

Den etiopiska frilansjournalisten Hadra Ahmed säger att det finns en stark uppfattning bland landets befolkning att ”kvinnor aldrig kan vara lika bra som män” som bland annat innebär att flickor inte får samma möjligheter i skolan.

Samtidigt fortsätter problemen med kvinnlig könsstympning att vara omfattande. FN:s barnfond, Unicef, uppger att nästan tre av fyra etiopiska flickor och kvinnor i åldern mellan 15 och 49 år har blivit könsstympade. Och över hälften av landets flickor har blivit bortgifta innan de hunnit fylla 18 år.

En stor majoritet av Etiopiens befolkning bor på landsbygden, där ett stort ansvar för jordbruksarbetet vilar på kvinnornas axlar – samtidigt som de även förväntas sköta de flesta sysslor som rör barn och familj.

Men det är inte en arbetsinsats som får den uppskattning den förtjänar. I många fall begränsar pappor eller män flickors och kvinnors möjligheter att delta i samhällslivet och den amerikanska biståndsmyndigheten USAID uppger att en av tre etiopiska kvinnor blir utsatta för fysiskt, känslomässigt eller sexuellt våld.

– Inom det etiopiska samhället finns negativa sociala normer som förstärker bristen på jämställdhet och fördjupar makt- och könsorättvisorna, säger Dinah Musindarwezo, kommunikationschef för den internationella organisationen Womankind Worldwide, till IPS.

Hon betonar att det världen över finns en uppfattning som gör gällande att kvinnor hör hemma i köket, medan styrelserummen är männens domän.

– Och även om vi sett förändringar som lett till att fler kvinnor deltar i det offentliga livet, däribland inom politiken, så ser vi färre framsteg i fråga om att män deltar i köket eller tar ansvar för omvårdnadsarbetet. På global nivå är det fortfarande kvinnorna som gör det mesta av det obetalda hemarbetet.

Det gäller inte minst i Etiopien, säger Dinah Musindarwezo.

År 2017 hamnade landet på plats 121 av 160 länder i FN:s jämställdhetsindex, som tar hänsyn till en rad sociala, hälsomässiga och politiska faktorer.

James Jeffrey