New York, 200506 (IPS) – Redan innan den nuvarande krisen stod världen inför stora utmaningar i arbetet med att uppnå FN:s 17 hållbara utvecklingsmål. Nu har covid-19-pandemin gjort framtiden högst osäker för de ambitiösa målen, som enligt planerna ska ha uppnåtts till 2030.
De hållbara utvecklingsmålen syftar till att ta sig an flera av världens svåraste utmaningar – däribland den extrema fattigdomen och hungern, ojämlikheten, klimatförändringarna och miljöförstöringen.
Målen ska vara uppfyllda inom tio år. I stället står nu världen inför en situation där både rika och fattiga länders ekonomier har drabbats mycket hårt, samtidigt som rapporter varnar för en snabb ökning av fattigdomen och hungern i världen.
Många av världens viktigaste biståndsgivare står inför en mycket svår ekonomisk situation och Internationella valutafonden har varnat för att nedgången är den värsta världen har upplevt sedan den stora depressionen på 1930-talet.
Inom FN ställer sig i dag många frågan om vad som kommer att ske med de hållbara utvecklingsmålen i denna osäkra framtid, och om generalförsamlingen kan tvingas att flytta fram datumet då de ska vara uppfyllda.
– Vi ser hur covid-19 skapar förödelse inom den globala ekonomin, och detta känns mest bland våra mest sårbara folkgrupper, säger Tariq Ahmad, senior rådgivare inom biståndsorganisationen Oxfam i USA till IPS.
En ny studie från FN-universitetet varnar för att nästan en halv miljard fler människor riskerar att hamna i fattigdom i spåren av den globala pandemin, vilket motsvarar åtta procent av jordens befolkning.
Enligt en studie gjord i samarbete mellan FN och statliga och ickestatliga organisationer var 135 miljoner människor i 55 olika länder drabbade av en akut brist på mat i slutet av förra året. Nu riskerar pandemin att förvärra den situationen, i synnerhet i världens utvecklingsländer.
Jens Martens, chef för tankesmedjan Global Policy Forum, säger till IPS pandemin kommer att få ödesdigra konsekvenser för genomförandet av de hållbara utvecklingsmålen.
– Den annalkande globala konjunkturnedgången kommer att dramatiskt öka den globala arbetslösheten, fattigdomen och hungern, säger han.
Han påpekar att den makroekonomiska situationen redan innan krisen var på nedgång i många utvecklingsländer.
– Dessutom var tillgången på mat redan försämrad innan covid-19, bland annat på grund av gräshoppsinvasionen i östra Afrika, säger Jens Martens.
Han menar att om inte effektiva multilaterala motåtgärder sätts in så kommer klyftorna mellan världens rika och fattiga länder att vidgas betydligt.
– Covid-19 utgör därför en global varningsklocka för det internationella samarbetet och för solidariteten.
Förra veckan varnade FN:s livsmedelsprogram, WFP, för att pandemin kan leda till en fördubbling av antalet människor som lider av akut matbrist – vilket skulle innebära över en kvarts miljard hungrande innan slutet av året.
Tariq Ahmad vid Oxfam menar att en åtgärd som kan kunna låsa upp viktiga resurser skulle vara att avskriva utvecklingsländernas skulder.
Oxfam varnar för att 50 miljoner människor i Västafrika riskerar hunger och undernäring under de kommande månaderna. Detta samtidigt som exempelvis Ghana spenderar elva gånger så mycket på sina skulder som på sin sjukvård. Enligt Oxfam är det främst de fattiga som drabbas av skuldbördan, genom att offentlig service dras in – och värst drabbas kvinnorna.
Tariq Ahmad säger att det kommer att krävas ett ökat bistånd från världens rika länder för att bemöta krisen.
– Covid-19 riskerar att leda till att kampen mot fattigdomen slås tillbaka flera decennier – vi måste agera nu för att skapa en bättre framtid.
Jens Martens menar att den nuvarande krisen är ett bevis för hur viktiga de globala hållbarhetsmålen är – och hur ödesdigert det är att världens länder inte tagit genomförandet av dessa på tillräckligt allvar sedan de klubbades igenom 2015. Han säger att några av de viktigaste målen – däribland utvecklandet av sociala skyddsnät, universell tillgång till sjukvård och en fungerande offentlig infrastruktur måste prioriteras. Men för att uppnå detta krävs det också effektiva åtgärder grundade på en global solidaritet.
Enligt Tariq Ahmad är det viktigaste för hållbarhetsmålen just nu behovet av politisk vilja.
– Vi står inför en oöverträffat svår global utmaning som vi måste bemöta både med snabba åtgärder som räddar liv nu, och åtgärder som skapar en rättvisare framtid – som avskrivning av utvecklingsländernas skulder, och stöd till familjer fram till att de kan få en inkomst igen.
Han påpekar att världen låg efter i arbetet för att nå de globala utvecklingsmålen redan innan den nuvarande krisen.
– Men om nu har lärt oss något så är det att vi kan genomföra massiva förändringar kring hur vi lever och att vi kan samarbeta för att hantera en genomsam utmaning. Vi måste ha samma inställning till de globala hållbarhetsmålen, säger Tariq Ahmad.
