Okända öden väntar zimbabwiska barn som smugglas över gränsen

Harare, 200306 (IPS) – Ingen vet med säkerhet hur många barn som förs över Zimbabwes porösa gränser av människosmugglare. En konduktör som jobbar på en buss mellan Harare och grannlandet Sydafrika säger att han hela tiden ser barn transporteras över gränsen av personer som inte är deras vårdnadshavare.

Busskonduktören Elton, som egentligen heter något annat, säger att det handlar om zimbabwiska kvinnor som reser med flera barn som uppenbarligen inte är deras egna. Detta trots att det är ett brott att föra andras barn över gränsen.

Men enligt Elton vänder många busschaufförer och konduktörer bort blicken, medan andra till och med blir medbrottslingar som talar med, eller mutar, tullpersonalen, för att kvinnorna och barnen ska kunna ta sig över gränsen utan giltiga dokument.

– En del av kvinnorna har undertecknade papper som slår fast att de är barnens vårdnadshavare. Men det är svårt att veta vad smugglarna har för målsättning med att ta sig över gränsen till Sydafrika, säger han till IPS.

Zimbabwes parlament har rapporterat att smuggling av barn utgör en av landet största utmaningar. Och enligt FN-organet Internationella organisationen för migration, IOM, har det förekommit många fall där zimbabwiska föräldrar som bor utanför hemlandet har betalat människosmugglare för att de ska kunna återförenas i det nya landet.

Elton känner inte till vilka risker som väntar barnen efter deras resa, men han säger sig ha sett fall där även själva resan utgjort en fara. Nyligen stötte han på en kvinna som var på väg mot Sydafrika med fyra barn, men där ett av barnen kom bort i samband med en rast.

– Barnet var åtta år gammalt och försvann i den lilla gruvstaden Mvuma, där bussen hade stannat för en paus. Vi letade men kunde inte hitta flickan, så vi tvingades lämna kvinnan vid den närmaste polisstationen där en anmälan gjordes, berättar han.

Enligt Elton uppgav kvinnan att hon var på väg till Sydafrika med barnen där de skulle mötas upp av barnens föräldrar.

IOM uppger att många barn smugglas ut från landet eller utsätts för människohandel, men att få fall upptäcks. IOM:s programchef för Zimbabwe, Ana Medeiros, säger till IPS att offren i många fall inte vågar berätta om vad de varit med om.

En rapport från Zimbabwes parlamentariska människorättskommitté från 2018 slår fast att det saknas uppgifter om hur vanligt förekommande dessa brott är. Men samtidigt konstaterar rapportförfattarna att det sannolikt handlar om en lukrativ marknad där människor luras i sin jakt på ett bättre liv.

Virginia Muwanigwa, ordförande för den oberoende människorättsorganisationen Zimbabwe Gender Commission, säger till IPS att människohandlare i många fall rekryterar nära anhöriga till barnen som sedan utför själva smugglingen.

Enligt IOM är fenomenet vanligast vid gränsövergångarna till Sydafrika och Botswana, bland annat på grund av att det där går att muta tullpersonalen för att människor ska kunna ta sig in utan giltiga dokument.

Ana Medeiros är dock noga med att poängtera att de som smugglar barnen i de flesta fall inte själva är människohandlare – även om de i vissa fall har kopplingar till sådana. Hon påpekar att de porösa gränserna förenklar processen.

– Dessa fall är svåra att spåra eftersom minderåriga inte ansvarar för sina egna handlingar, och det finns en tunn gräns mellan människosmuggling och människohandel, säger Ana Medeiros.

Hon påpekar att det förekommer att människor som är betrodda, som anhöriga eller personer med kopplingar till kyrkan, kan utlova arbeten eller utbildningsmöjligheter utomlands, medan det i själva verket rör sig om olika former av exploatering.

Ett annat problem, enligt Ana Medeiros, är att det finns bristande kunskap om den här typen av kriminalitet.

– Många familjer och barn faller offer i synnerhet när närstående personer får betalt av människohandlare för att rekrytera barn.

IOM arbetar med zimbabwiska myndigheter inom ett program som syftar till att genom informationsspridning öka allmänhetens kunskaper om riskerna för människohandel. Dessutom driver FN-organet ett program för att hjälpa personer som fallit offer för människohandel.

– Offren erbjuds stöd och möjlighet att berätta om vad de varit med om, säger Ana Medeiros.

Plattformen Global Sustainable Network, GSN, som arbetar för förverkligandet av det globala hållbarhetsmålet om att skapa anständiga arbetsförhållanden, har fokuserat på kampen mot det moderna slaveriet. Men enligt nätverket har rättssamhället på global nivå inte lyckats bekämpa människohandeln, och av det skälet slår GSN fast att det krävs nya lagar för att skydda världens medborgare.

Virginia Muwanigwa säger att det skulle behövas tydligare lagar i Zimbabwe för att stärka skyddet för barnen.

– Det behövs juridiska reformer eftersom så få fall med smuggling av, eller handel med, barn utreds, säger hon till IPS.

*Artikeln ingår i en serie texter där IPS rapporterar om människohandel i olika delar av världen, med stöd från Airways Aviation Group.

Michelle Chifamba