Katmandu, 200228 (IPS) – Föräldrarna i Nepal trodde att sönerna skulle få hjälp med mat och utbildning. Men efter att barnen tagits till ett barnhem blev de adopterade till Italien.
Manju och Bhimsen Khadka från Sindhupalchok brukade sälja rostad majs vid vägkanten i Nepals huvudstad Katmandu. En dag för tio år sedan erbjöd sig några grannar att hjälpa två av deras söner, då 8 och 6 år gamla, att få plats på ett barnhem. Föräldrarna gick med på det eftersom det skulle ge barnen mat och utbildning.
Men när barnen väl hade tagits ifrån dem fick inte föräldrarna träffa dem längre. Ledningen för barnhemmet började till och med komma med hot.
– Jag har fött dem. De var inte spädbarn utan så pass stora att de gick i skolan. Jag bad om att åtminstone få träffa mina söner en gång, men de hotade då att döda mig, säger Manju Khadka med tårar i ögonen.
När hon gick till den lokala polismyndigheten anklagade de henne för att ha sålt sina barn till barnhemmet.
Manju och Bhimsen Khadka gjorde en anmälan till Nationella kommissionen för mänskliga rättigheter, NHRC, som gjorde en utredning. De upptäckte då att sönerna redan hade adopterats till Italien. NHRC kunde inte hjälpa dem att få hem barnen och de båda sönerna som nu är 19 och 17 år bor fortfarande i Italien.
– Det framgår tydligt att föräldrarna lurades att tro att deras söner skulle få en utbildning när det egentligen handlade om att ta barnen ifrån dem och sälja dem. Barnhemmet gjorde i ordning falska dokument vid Nepal Children’s Organisation i Naxal, säger Manju Khatiwada från NHRC.
NHRC meddelade regeringen att barnen hade skickats till Italien och krävde att adoptionslagarna i landet skulle skärpas för att täppa till kryphålen. Kommissionen förklarade också att det behövdes en kampanj för att öka medvetenheten och varna föräldrar för handeln med barn.
Fallet i Sindhupalchok är långt ifrån det enda. I augusti förra året greps en brittisk medborgare på Katmandus flygplats med en nyfödd flicka som hon hävdade var hennes dotter. Hon hade ett födelsebevis med sig från staden Lalitpur och barnets pass hade utfärdats av den brittiska ambassaden. Kvinnan uppgav att barnets pappa var nepales.
En utredning visade senare att barnets verkliga mamma var ett våldtäktsoffer som fött flickan på sjukhuset Paropakar. Den brittiska kvinnan erkände att hon hade betalat chefen för Nepal Children’s Organisation i Naxal 450 000 nepalesiska rupier (över 37 000 kronor) för barnet och ytterligare 2 miljoner rupier (över 167 000 kronor) för att få tag i de nödvändiga dokumenten för att kunna föra flickan ur landet.
Polischefen Hobindra Bogati säger att chefen för Nepal Children’s Organisation varit inblandad i ett stort nätverk för handel med barn. Både chefen och den brittiska kvinnan sitter nu gripna.
Siffror från polismyndigheten visar att över 1 000 nepalesiska barn utsatts för människohandel de senaste fem åren. Vice polischef Raj Kumar Silwal berättar att barnen köps från fattiga familjer och att en del föräldrar blir lurade att skicka sina barn till barnhem. Barnen säljs sedan vidare till adoptionsförmedlare som kontaktar utlänningar som vill adoptera barn.
– Barnen kommer ofta från fattiga familjer eller så bor de på gatan. Människohandlare inriktar sig på dem för det är lättare att övertala deras föräldrar, säger Raj Kumar Silwal.
Mohna Ansari vid Nationella kommissionen för mänskliga rättigheter, NHRC, säger att det är svårt att komma åt den här typen av kriminalitet utan att öka medvetenheten hos allmänheten.
– I vårt samhälle med fattigdom och stor analfabetism tror föräldrar att ett barnhem i alla fall kan ge barnen en bra utbildning. De utnyttjas lätt av främlingar som lovar att ta god hand om deras söner och döttrar.
*Denna artikel har även publicerats av den engelskspråkiga veckotidningen The Nepali Times.
