Låginkomstländer drabbade av undernäring och fetma – samtidigt

200116 (SciDev.Net/IPS) – Låginkomstländer drabbas allt oftare av ”dubbelstöten” av många överviktiga och undernärda invånare – samtidigt.

 Det är slutsatsen av en serie om fyra rapporter publicerade i tidskriften The Lancet i december. Enligt studierna har 14 av världens fattigaste länder drabbats av denna dubbla börda under 2000-talet.

Över en tredjedel av alla låg- och medelinkomstländer uppskattas ha problem med överlappande effekter av fetma och undernäring. Omkring 2,3 miljarder människor i världen är överviktiga medan över 150 miljoner barn hämmas i sin utveckling på grund av undernäring.

Dessa två typer av felnäring ses ofta som två olika problem trots att även överviktiga kan vara undernärda eftersom det i botten på båda dessa hälsoproblem ligger brist på näringsrik och nyttig mat. Fattiga familjer har idag allt mer tillgång till billig snabbmat av låg kvalitet vilket är en anledning till att andelen överviktiga i låginkomstländer ökar.

Enligt rapporten är Indonesien det största landet som drabbats hårt av denna dubbla börda men trenden är tydlig även i andra länder i Asien, Afrika söder om Sahara och i Stillahavsområdet. Viss förbättring kan samtidigt noteras i Latinamerika och Karibien liksom i Mellanöstern och Nordafrika.

Huvudförfattaren till studierna, Francesco Branca, chef för avdelningen för nutrition, hälsa och utveckling på Världshälsoorganisationen, WHO, säger att undernäring och fetma idag inte existerar på olika platser utan samexisterar i länder, grupper och familjer. Branca hoppas att rapporten kommer att bidra till att öka medvetenheten om denna dubbla börda.

Han menar att kunskapen om länken mellan fetma och undernäring har funnits tidigare men att den inte alltid har omsatts i praktik. Exempelvis kan man i vissa länder ha infört åtgärder mot undernäring som inte tar hänsyn till existerade problem med fetma vilket riskerar att förvärra problemen.

I rapporterna finns rekommendationer om allt ifrån diet för gravida, råd om amning, modeller för hur skolmat kan bidra till både förbättrad hälsa och ekonomi samt idéer om hur nya riktlinjer för jordbruket kan leda till en hälsosammare diet.

*En längre version av denna artikel har publicerats på scidev.net

Gareth Willmer