Farlig mögelsvamp sprids i varmare Ghana

Bono, Ghana, 191024 (IPS) – Många av de viktigaste grödorna som odlas i Ghana har enligt forskare oroande höga nivåer av det farliga mögelgiftet aflatoxin, vars förekomst ökar med varmare temperaturer.

Adwoa Frimpomaah, som driver ett litet jordbruk i östra Ghana, har på senare tid tvingat servera familjen missfärgad majs som även varit angripen av insekter.

– Titta här, denna majs skördade jag för bara en vecka sedan och de flesta majskolvarna är ruttna, mögliga eller missfärgade. Jag har lagt alla mina pengar på denna odling, så de produkter som är fina säljer jag, medan jag tvättar de mörknande och ruttnande och äter eftersom vi annars inte har någon mat, berättar Adwoa Frimpomaah för IPS.

Hon säger att missfärgningarna och möglet beror på den höga luftfuktigheten och de varma temperaturerna.

Forskaren Rose Omari, vid Institutet för teknologi och policy, säger att grödor som är missfärgade och angripna av mögel även löper en högre risk att innehålla det farliga aflatoxinet. Det är ett ämne som är vanligt förekommande i stora delar av Västafrika och ofta drabbar majs, jordnötter, hirs och durra.

”Konsumtionen av både majs och jordnötter leder till en hög exponering av aflatoxin för befolkningen i Ghana. Men de flesta ghananer har liten eller ingen kunskap om aflatoxin eller de risker detta gift innebär”, slås fast i en forskningsrapport som kom förra året.

I världens utvecklingsländer beräknas miljardtals människor återkommande utsättas för aflatoxin – vilket i sin tur leder till en stor belastning för sjukvården i dessa länder. Forskaren Collins Omondi vid Egerton-universitetet i Kenya understryker att aflatoxin är ett cancerogent ämne som bildas av mögelsvampar och kan leda till nedsatt immunförsvar, minskad tillväxt, leversjukdomar och till och med till dödsfall.

Dessutom orsakar mögelgiftet stora ekonomiska förluster, då jordnötssmör, kryddor och fröer som haft för höga nivåer av aflatoxin stoppas vid gränsen till Europa.

Men även på lokal nivå slår giftet mot småbönder.

– Vi får inte ut det rätta marknadsvärdet på grund av höga halter av aflatoxin, säger småodlaren Regina Dabiali, 30, till IPS.

– Det är deprimerande att arbeta hårt under en hel säsong och sedan inte få ut den lön vi förtjänar, fortsätter hon.

Gladys Serwaa Adusah, som är ordförande för bondekooperativet Middle Zone Women Farmers, säger att mögelsvamparna inte bara berövar människor deras inkomster utan också utgör ett stort hot.

– Jag vet att en del handlare i jakt på förtjänster mixar ned grödor som innehåller aflatoxin tillsammans med rena grödor. På det viset tillverkas en lång rad maträtter som människor sedan äter utan att känna till det, säger hon till IPS.

Forskaren Rose Omari påpekar att en kontinuerlig konsumtion av mat som innehåller höga nivåer av aflatoxin är hälsofarlig. En långvarig konsumtion kan enligt henne leda till levercancer. Men i högre doser kan giftet orsaka mer akuta sjukdomstillstånd som kräkningar, svåra magsmärtor, koma och till och med dödsfall, enligt Rose Omari.

Förra året deltog hon i en studie som visade att en stor andel av den barnmat som tillverkas i Ghana med hjälp av majs, jordnötter och bönor innehöll höga nivåer av aflatoxin.

– Dessa produkter borde inte finnas på marknaden, säger hon.

Giftet utvecklas och sprids bäst i temperaturer som ligger mellan 18 och 42 grader Celsius. Samtidigt visar forskning att klimatet blivit varmare i Ghana, säger Francesca Martey, som är forskningschef vid landets meterologiska institut. Enligt henne har den årliga genomsnittstemperaturen stigit med en grad sedan 1960-talet, och siffrorna fortsätter uppåt.

– Detta förväntas få en stor inverkan på jordbruksproduktionen, och det är allvarligt, slår Francesca Martey fast.

Emmanuel Tachie-Obeng, vid Ghanas miljöskyddsmyndighet, säger till IPS att de stigande temperaturerna kommer att förvärra problemen med aflatoxin i landet. I flera områden av Ghana finns det enligt honom en risk för att nivåerna av aflatoxin i majs kan komma att stiga dramatiskt, om inte utvecklingen hejdas.

Förra året testade forskare från ett flertal olika institutioner ett nytt biologiskt bekämpningsmedel kallat aflasafe. Det förhindrar tillväxten av svampen aspergillus, som i sin tur producerar det farliga mögelgiftet. Det sker genom att produkten i stället stimulerar tillväxten av en annan och ofarlig svampväxt, som blockerar den farliga svampen. Förhoppningarna är stora att medlet ska bli framgångsrikt i kampen mot de farliga aflatoxinet.

– Med fyra kilo aflasafe kan vi skydda ett helt hektars odlingar av majs, jordnötter eller durra. Det resulterar i sin tur i ökade inkomster för bönderna och en förbättrad hälsa för konsumenterna, säger Daniel Agbetiameh, som arbetat med produkten vid IITA, institutet som utvecklat aflasafe.

Albert Oppong-Ansah