Tartagal, Argentina, 190118 (IPS) – Ursprungsbefolkningen i Argentina kämpar för att kunna bevara sin kultur och levnadssätt. Men många saknar äganderätt till marken där de bor och möter fortfarande diskriminering.
Enligt en genomgång gjord av den nationella revisionsmyndigheten 2017 saknar 92 procent av Argentinas ursprungsfolk äganderätt till marken där de bor.
Omkring 1 600 grupper i landet medverkar i en process som pågått i tio år med att kartlägga den mark som tillhör ursprungsfolken. De gör anspråk på 8,5 miljoner hektar – en yta större än Panama.
FN:s dåvarande urfolksrapportör James Anaya beskrev efter ett besök i landet 2011 att trots framsteg på pappret så förekommer omfattande diskriminering.
”Det finns fortfarande ett arv från kolonialtiden och den utestängning som förekommit genom historien är högst märkbar fortfarande,” skrev James Anaya i sin rapport.
För 25 år sedan stod det fortfarande i konstitutionen att ursprungsbefolkningen skulle uppmuntras att konvertera till katolicismen och att landet skulle verka för ökad migration från Europa. Det var först 1994 som det gjordes ändringar i konstitutionen och ursprungsfolkens kultur och historia, samt rätt till mark, erkändes.
Men enligt James Anaya har förändringarna på pappret inte kommit åt problemen i verkligheten där stora jordägare, jordbruks-, olje- och gruvföretag har verksamhet i områden som ursprungsbefolkningar gör anspråk på.
År 2006 antogs en lag som slog fast att ursprungsfolkens områden var hotade. Enligt de nya bestämmelserna skulle dessa områden kartläggas och tvångsförflyttningar upphöra under en period på fyra år.
Kartläggningen har dock inte genomförts i hälften av folkgruppernas samhällen, trots att uppdraget har förlängts tre gånger. Och i de flesta av de markområden som har kartlagts har äganderätten ännu inte erkänts officiellt.
Det rapporteras också att folkgrupper fortfarande tvångsförflyttas, trots att det förbjudits fram till 2021.
Enligt Amnesty International, som 2017 presenterade en studie av 225 olösta konflikter i landet, är det inte förvånande att en stor del av konflikterna gäller ursprungsbefolkningen och markrättigheter.
– Det finns ingen institutionell mekanism för att erkänna mark som tillhör ursprungsbefolkningen i Argentina. Vi behöver en ny lag, säger juristen Gabriela Kletzel från Centro de Estudios Legales y Sociales, Cels.
Cels är den grupp som drev på för att Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IACHR, skulle ta upp ett fall där ursprungsfolk gjorde anspråk på 400 000 hektar mark i provinsen Salta. Det klargjordes senare av de lokala myndigheterna att marken tillhörde ursprungsfolken.
– Men dessa ursprungsfolk har inte kunnat ta kontroll över marken eftersom ägandet inte erkänts officiellt. De kan fortfarande inte driva bort boskapsskötare från sin egen mark, trots att dessa förstör de naturresurser som är grunden för ursprungsfolken, säger Gabriela Kletzel.
