Bybor planterade sex miljoner träd på fyra år

Shwe Thaung Yan, Myanmar, 190111 (IPS) ‒ Myanmar förlorar omkring 21 kvadratkilometer av sina mangroveskogar varje år, enligt en ny studie. Men i Shwe Thaung Yan i Irrawaddy-området har befolkningen lyckats vända utvecklingen.

‒ Vi avsatte tre års hårt arbete för att plantera dessa träd. Nu är de höga. Snart kommer detta vara vårt folks största tillgång, säger den pensionerade professorn i marinvetenskap, Htay Aung  och ser ut över ett område som är känt som Thor Heyerdahl Climate Park.

Han är en av många i området som deltagit i ett stort arbete för att återplantera mangroveträd.

Enligt en studie gjord vid Salisbury University i USA täcks 2 557 kvadratkilometer av Myanmars yta av mangroveskogar, en yta nästan så stor som Luxemburg. Men på många håll är skogen gles till följd av att områden avverkas i rask takt på grund av brist på ved eller för att ge plats för odlingar av räkor.

Shwe Thaung Yan, som ligger omkring 185 kilometer nordväst om Rangoon, hade förlorat 75 procent av sina mangroveskogar innan befolkningen ingrep.

Det var år 2015 och strax innan regnen kom som en brokig skara av några hundra män, kvinnor och ungdomar från fiskebyarna i området, samlades längs träskmarkerna i Myagi. Under flera timmar per dag planterade de mangroveträd i den leriga jorden. I oktober samma år hade de planterat över 700 000 träd på en yta av tre kvadratkilometer.

Sedan dess har planteringen av mangroveträd fortsatt varje år. I slutet av oktober 2018 hade befolkningen planterat sex miljoner träd i tre byar i Shew Thaung Yan på en yta av 9 kvadratkilometer ‒ ett område fyra gånger större än staden Monaco.

Förutom Htay Aung har även andra experter deltagit i arbetet, bland annat U BoNi och Aung Aung Myint som forskat på mangroveskogar och återställande av ekosystem vid kusten. Alla tre samarbetar nu med Worldview International Foundation som är en norsk välgörenhetsorganisation som grundats av norrmannen Arne Fjörtoft, miljöaktivist och tidigare politiker och journalist.

‒ Vi har använt oss av satellitbilder och har studerat bilderna noggrant och skapat en karta som visar de exakta områden där mangroveskogen försvunnit. Vi presenterar den här informationen för byborna. Vi har också markerat områden och delat upp dessa mellan olika grupper, säger U BoNi, till IPS.

Innan de började plantera träd hade Worldview International Foundation inlett ett samarbete med landets departement för miljöskydd och två av landets ledande utbildningsinstitutioner, Myeik och Pathein University. Genom Pathein University blev ett område på 7 kvadratkilometer tillgängligt för plantering av mangroveskog.

Mangroveskogar utgör bara 0,7 procent av världens skogar, men de har möjlighet att lagra omkring 2,5 gånger så mycket koldioxid som mänskligheten producerar varje år. Studier visar att mangroveskogar globalt lagrar omkring 4,2 miljarder ton koldioxid och om all koldioxid som lagrats av mangroveskogar skulle släppas ut skulle det motsvara Kinas och USA årliga koldioxidutsläpp sammantaget.

Mangroveskogarna i Myanmar utgör 3 procent av världens mangroveskogar. Studier har visat att det finns stora möjligheter att lagra koldioxid genom att återställa och bevara mangroveskogar i Myanmar, vilket är i linje med Parisavtalet om att minska utsläppen av växthusgaser.

Cameron Keith Richards, professor vid Southern Cross University i Australien, besökte Thor Heyerdahl Climate Park 2016 för att utvärdera arbetet med att återställa mangroveskogar och lagra koldioxid. Hans rapport bekräftar att skogen fungerar som en viktig koldioxidsänka.

Under det kommande året har befolkningen i Shwe Thaung Yan tänkt att plantera två miljarder träd ‒ vilken är den största insatsen hittills. När det är klart betraktas återställningen av mangroveskogarna i Shwe Thaung Yan som färdigställd.

‒ De återställda mangroveskogarna kan när allt är klart lagra 300 miljoner ton koldioxid. Efter det här kommer vi att plantera träd i Rangoon-området och i deltaområdet. Så vi kommer ge oss av till Bago och delstaten Mon för att plantera mangrove, säger U BoNi.

Stella Paul