Wageningen, Nederländerna, 180911 (IPS) ‒ Med klimatförändringar kommer nya utmaningar för jordbruket i många utvecklingsländer – men även i länder i Europa. Den senaste tidens värme och torka har slagit hårt mot nederländska bönder.
‒ Maj månad var särskilt varm och torr, säger Leo De Jong, kommersiell bonde i Zeewolde, i Flevopolder i Nederländerna.
Flevopolder ligger i provinsen Flevoland, som är gammal havsbotten och som är resultatet av det största torrläggningsprojekten genom tiderna.
Här kostar ett hektar mark uppemot 100 000 euro.
‒ För närvarande lägger vi mellan 20 000 och 25 000 euro i veckan på bevattning, säger Leo De Jong.
Medan de flesta rapporter pekar på att utvecklingsländerna är de mest utsatta när det gäller effekterna av klimatförändringarna, visar det sig allt tydligare att jordbrukare i norr som generellt sett har mer resurser också känner av konsekvenserna.
Ständiga skogsbränder, kraftiga orkaner i USA och Karibien, rekordhöga temperaturer och torka i Europa och Asien ‒ forskarna är överens om att klimatförändringarna är den mest troliga orsaken till dessa extrema väderhändelser.
Och det orsakar allvarliga störningar i jordbrukssystemen, miljön och den biologiska mångfalden.
Det är oroväckande eftersom enligt den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel IPCC skulle en temperaturökning på mer än 2 grader Celsius kunna förvärra bristen på mat och förhindra de flesta afrikanska länder från att kunna uppnå FN:s hållbara utvecklingsmål om att utrota fattigdom och hunger.
Även om Leo De Jong har råd att lägga tusentals euro på bevattning varje vecka vet han att det inte är hållbart för verksamheten. Han odlar för närvarande bland annat potatis, lök och vete på 170 hektar mark.
Med sina 18 miljoner invånare är Nederländerna tätbefolkat. Hälften av landet ligger under havsnivån och en del områden har torrlagts för att kunna användas för jordbruk.
Efter en översvämning 1916 beslutade regeringen att viken Zuiderzee skulle avskärmas från havet. Mellan 1940 och 1968 torrlades stora delar av området och 1986 blev det en ny provins i Nederländerna ‒ Flevoland.
Hur jorden mår och fungerar är av särskilt stor betydelse i Flevopolder, Flevoland, som ligger omkring fyra meter under havsnivån. Leo De Jong ser det som något som är en viktig vägledning för alla jordbrukare i en tid av klimatförändringar, oavsett var de bor i världen.
Han anser att svaret på klimatutmaningen ligger i jordbrukarnas förmåga att hitta en balans mellan ekologi och ekonomi. Leo De Jong säger till IPS att det kan uppnås på olika sätt, som mer effektiv bevattning, genom forskning och innovationer, samt kunskapsutbyten. Själv ingår han i en satsning som stöttas av Skylark Foundation där han utbyter erfarenheter med andra jordbrukare och lär sig mer om jordens kvalitet.
‒ Jag har en känsla av att klimatet blir allt mer extremt men med användning av gödsel, täckodling och andra effektiva och hållbara metoder kan odlare se till att jorden mår bra. Det är grunden för en hållbar produktion av grödor.
Jordbrukaren Peter Appelman, som odlar broccoli och kål, framhåller också att det är viktigt hur jorden mår. Han menar att jordbrukare inte bör fastna i diskussionen om konventionellt eller ekologiskt jordbruk utan att det handlar om att använda system som fungerar för den enskilda jordbrukaren med hänsyn till vilken typ av jord som finns på platsen.
‒ Jag är inte en ekologisk bonde men jag försöker att vara hållbar på alla sätt eftersom allting har återverkningar. Du kan inte få fram en bra gröda i en dålig jord, säger han.
Peter Appelman påpekar att nöjda konsumenter och en förutsägbar marknad är viktiga förutsättningar för att kunna skapa ett hållbart jordbruk i en tid av klimatförändringar.
Enligt professor Louise Fresco, styrelseordförande för lantbruksuniversitetet i Wageningen i Nederländerna, är svaret på den globala livsmedelsutmaningen att se till att jordbrukets bidrag till klimatförändringarna är positivt i stället för negativt.
Detta, säger hon, är bara möjligt genom investeringar i forskning och innovation för att kunna uppnå maximal effektivitet inom livsmedelsproduktionen och minimera svinn. Hon tror att ett hållbart cirkulärt jordbruk, där avfall från livsmedelsproduktionen omvandlas till energi och växtnäring, kommer att kunna producera mer mat.
‒ Ökad produktivitet genom innovationer och förbättrad effektivitet är anledningen till att Nederländerna, som är ett litet land, är det näst största jordbruksexportören [i världen], säger Wiebe Draijer, som är vd och ordförande för Rabobank.
Rabobank har sina rötter i små kooperativa banker skapade av nederländska lantbrukare på 1800-talet.
Wiebe Draijer säger att Rabobank gärna förknippas med styrkan i det nederländska jordbruket som är förankrat i hållbara och innovativa metoder.
‒ Som svar på den globala livsmedelsutmaningen fortsätter vi att förbättra våra utlåningsmodeller för att främja miljömässig hållbarhet. Vi följer upp olika jordbrukare som vi har gett lån till och ser om de använder hållbara metoder, och för dem finns det möjlighet att få avdrag på lånen.
Leo De Jong på sin potatisåker i Nederländerna. Foto: Friday Phiri/IPS
