Plast – ett stort hot mot Latinamerikas kuster

Rio de Janeiro, 180605 (IPS) – Kampen mot plastavfall är temat för FN:s Världsmiljödag som uppmärksammas på tisdagen. Liksom i andra delar av världen hotas Latinamerikas kuster av de många miljontals ton plast som årligen dumpas i världshaven.

Varje år importeras flera miljarder ton plast till länderna i Latinamerika, för att användas i en lång rad produkter. En del av detta hamnar i haven och blir därmed ytterligare en del av de 13 miljoner ton sopor, främst plastpåsar, som varje år hamnar i haven enligt FN:s miljöorganisation Unep. Det motsvarar så mycket plast att den skulle gå att dra fyra varv runt jordklotet.

Plasten hamnar sedan i näringskedjan och blir därmed även ett hot mot människors hälsa.

Peru har en 300 mil lång kust och var ett av de första länderna i Latinamerika som anslöt sig till den kampanj för att rensa haven från plast som lanserades av Unep förra året. Målet med kampanjen är att fram till 2022 se till att det blir ett stopp på det farliga plastavfallet, som kan bli kvar i ekosystemen i upp till 500 års tid.

I världen har flera ”öar” av plastskräp uppstått och en av dessa ligger mellan Chile och Peru.

– Vi har bevittnat de allvarliga konsekvenserna av avfallet, däribland plastsoporna i haven, säger Ursula Carrascal, vid den peruanska organisationen Institutet för miljöskydd.

Under de senaste 20 åren har hennes organisation lett en kampanj för att rensa upp landets kuster och stränder från skräp. Ursula Carrascal säger att problemen förvärras av andra händelser, däribland väderfenomenet La Niña, som under förra året ledde till översvämningar och att stora mängder sopor samlades på flodbäddar och stränder.

– Tre kilometer av stranden Marquez i Callao var bokstavligen täckt med sopor. Fiskebåtar och småfiskare drabbas dessutom av de skador som plasten orsakar i deras motorer och nät, berättar Ursula Carrascal för IPS.

Under de senaste 20 åren har Institutet för miljöskydd tillsammans med ett stort antal frivilliga samlat in 6 000 ton sopor längs kusterna. Hälften av detta har bestått av plast.

Perus statliga marina institut har länge studerat hur små plastpariklar, så kallad mikroplast, påverkat landets stränder. En studie som förra året gjordes vid en strand i Callao visade att det där fanns hela 473 plastfragment per kvadratmeter.

Brittiska Ellen MacArthur Foundationhar varnat för att det år 2050 kan finnas mer plast än fisk i världshaven och varnar även för att marina organismer äter av detta avfall. Forskare vid Ghents universitet i Belgien har beräknat att en person som äter fisk och skaldjur årligen kan få i sig upp till 11 000 pyttesmå plastpartiklar.

Brasilien har en över 900 mil lång kust mot Atlanten. Det var vid utbildningscentret

AquaRío, i Rio de Janeiro, som Uneps kampanj mot plastavfallet lanserades förra året. Centrets chef Marcelo Szpilman säger till IPS att plast som kastas på stränder och vid floder hamnar i havet och leder till att tusentals marina varelser dör varje år och att sugrör, cigarettfimpar, korkar och plastpåsar utgör de största miljömässiga hoten för havslevande organismer.

– När fiskar, fåglar, sälar, sköldpaddor och delfiner av misstag äter flytande plastföremål som de misstar för mat, riskerar de att dö. Det har återfunnits delfiner som har magarna fulla med sopor från städerna, säger Marcelo Szpilman.

– Och en plastpåse som flyter i vattnet misstas lätt för en manet, som är föda för flera olika arter av havssköldpaddor. Det kan leda till att de dör av kvävning, säger han.

Många experter menar att kampen mot plasten ofta förs genom enskilda insatser, som att förbjuda engångspåsar i varuhus, när det egentligen skulle behövas bredare insatser som syftar till att minska både produktionen och användningen av plast.

Guanabarabukten i Río de Janeiro var fram till nyligen mycket nedskräpad, främst av plastavfall. Men tack vare nya samarbeten med bland annat fiskare är den renare i dag. Foto: Fabiana Frayssinet/IPS

Fabiana Frayssinet