Johannesburg, 180119 (IPS) – Trots att jordbrukaren Handrixious Zvomarima från Zimbabwe fått lära sig att jorden måste plöjas innan sådd valde han att testa en annan metod när han planterade sina fröer. Det gav ett helt nytt resultat.
Handrixious Zvomarima från distriktet Shamwa fick genom det en mycket större skörd av bönor än vanligt. Detta samtidigt som många andra bönder i södra Afrika drabbades hårt av missväxt på grund av torka.
Den metod han satsade på är en vattenbesparande form av jordbruk där jordarna inte plöjs. Det är en del av det klimatsmarta jordbruk som utvecklats och rekommenderas av FN:s jordbruksorgan FAO.
Modellen syftar till att öka produktiviteten för bönderna samtidigt som deras förmåga att stå emot klimatförändringar ska stärkas.
Federica Matteoli, vid FN-organets avdelning för klimatförändringar och miljö, menar att världens beslutsfattare spelar en viktig roll i utvecklingen av nya klimatsmarta lösningar för jordbruket.
–Skattelättnader kan exempelvis minska kostnaderna och öka avkastningen vid investeringar som görs av användarna, säger hon.
I samband med en konferens som hölls i Johannesburg i slutet av förra året underströk Federica Matteoli att satsningar på klimatsmart jordbruk behöver politiskt stöd. Hon menar även att samarbete och kunskapsutbyte kan stärka satsningar på denna form av jordbruk både på lokal och nationell nivå.
Forskare menar att tekniken som används inom klimatsmart jordbruk är effektiv, men också att alla fungerande innovationer och nya odlingsmetoder måste nå ut till människor snabbt. Detta eftersom klimatförändringarna utgör ett stort hot mot matproduktionen. Bönderna är bland annat i behov av tillgång till motståndskraftigt utsäde och tåligare boskap samt väderprognoser som kommer i tid.
Både forskare och biståndsaktörer menar att alternativa jordbruksmetoder har visat sig kunna hjälpa bönder att klara osäkrare klimat och även lyckas få skördar även när nederbörden blir sämre än vanligt.
En annan bonde från Zimbabwe, Fungisai Masanga, berättar att hon besparat sig mycket arbete efter att ha gått över till annan form av klimatsmart jordbruk, där majs odlas tillsammans med olika bönor, utan att marken plöjts.
–Detta har gjort det möjligt för oss att få fram fler grödor på samma fält, säger fembarnsmamman Fungisai Masanga.
De som vill verka för de alternativa jordbruksmetoderna menar att dessa bidrar till att hålla kvar fukten i jorden, vilket gör det möjligt för bönderna att plantera sina grödor tidigare och öka sina skördar.
Hittills har dock inte jordbruken i södra Afrika gått över till dessa metoder i någon större skala. Det beror bland annat på att informationen inte nått ut tillräckligt, men också på att metoden kräver ett större arbete med ogräsbekämpning under de första skördesäsongerna.
Bruce Campbell, chef för programmet för klimatforskning vid rådgivande gruppen för internationell jordbruksforskning, CGIAR, säger att satsningar för att öka matsäkerheten är en akut fråga. Men enligt honom ligger investeringarna i jordbruksforskning efter jämfört med många andra sektorer.
–Jordbrukssektorn ligger efter när det handlar om engagemanget kring innovationer. När människor tänker på klimatsmarta lösningar handlar det mer om elbilar och vindkraft. Jordbruksforskningen måste bli bättre på att kommunicera de spännande saker som händer när det gäller innovationer, säger han.
Men det är också en fråga om finansiering. Endast 2,5 procent av de offentliga medel som går till klimatfinansiering beräknas satsas på jordbruket.
