New York, 180117 (IPS) – Att USA beslutat att frysa sitt militära bistånd till Pakistan kommer göra landet mer beroende av vapenleveranser från länder som Kina och Sverige. Kina har även planer på att etablera en militärbas i landet.
När USA fryser sitt militära bistånd till allierade av politiska skäl är resultatet förutsägbart: det driver länder ytterligare i händerna på kinesiska, ryska och västeuropeiska vapenleverantörer.
Så när Trumpadministrationen nyligen beslutade att frysa motsvarande två miljarder dollar i militärt bistånd till Pakistan var regeringen i Islamabad beredd. Landet har redan avtal med Kina och har också vänt sig till Storbritannien, Frankrike, Sverige, Turkiet och Italien för vapenleveranser.
I Mellanöstern har några av USA:s allierade sedan lång tid – däribland Qatar, Saudiarabien, Oman, Egypten och Kuwait – blivit kända för att inte förlita sig alltför mycket på amerikanska vapensystem.
Det huvudsakliga skälet till att använda flera vapenleverantörer är att garantera ett obrutet flöde av vapen om något land – vanligtvis USA – väljer att frysa det militära biståndet.
USA står för en tredjedel av den globala exporten av konventionella vapen, enligt fredsforskningsinstitutet Sipris siffror från 2012–2016.
Enligt Sipri har Pakistan tagit emot ansenliga mängder vapen från både USA och Kina de senaste åren. Stridsflygplan, stridsvagnar, ubåtar och andra krigsfartyg har levererats från Kina. USA har levererat pansarfordon och system för modernisering av stridsflygplan av modell F-16 som tidigare levererats till den pakistanska militären.
Om USA skulle dra in underhåll, service och tillgång till reservdelar skulle det vara särskilt problematiskt när det gäller stridsflygplanen, menar Derek Bisaccio vid analysföretaget Forecast International. Dessutom kan den pakistanska arméns förmåga att genomföra militära operationer för att bekämpa terrorism påverkas om de inte har möjlighet att få service för attackhelikoptrar.
Derek Bisaccio säger att USA och Kina är Pakistans största vapenleverantörer. De amerikanska vapenavtalen med Pakistan från 2001 är värda mellan fem och sex miljarder dollar och en stor del rör stridsflygplanen av modell F-16.
−Även om den kinesiska vapenförsäljningen till Pakistan är mycket svårare att få en siffra på – till följd av brist på insyn från båda håll – räknar man med att kinesisk vapenförsäljning har försvagat den amerikanska de senaste åren när Pakistan och Kina har fått ett fördjupat militärtekniskt samarbete, förklarar han.
Under det senaste tio åren har Kina sålt marina patrullbåtar, ubåtar, obemannade luftfarkoster och system för markbaserade missiler till Pakistan. De två länderna har samarbetat i projekt där stridsflygplan av modellen JF-17 monterats och tillverkats lokalt i Pakistan.
Pakistan har även samarbetat med Ukraina när det gäller stridsvagnar. Pakistan och Turkiet har under de senaste åren förhandlat om Pakistans eventuella inköp av attackhelikoptrar och korvetter. Landet har köpt luftburna varningssystem och kontrollflygplan från Sverige och kan mycket väl komma att köpa mer under de kommande åren, säger Derek Bisaccio.
Tidigare har Pakistan vänt sig till Storbritannien, Frankrike och Italien i några av sina inköp. Många krigsfartyg och flygplan är franska, påpekar Derek Bisaccio.
Enligt en artikel i Washington Times i förra veckan planerar Kina att etablera en militärbas i Pakistan som ska bli den näst största utomlands efter den i Djibouti på Afrikas horn.
Enligt tidningen ska den etableras på en strategiskt viktig plats – den pakistanska staden Jiwani. Det är en hamnstad nära den iranska gränsen längs Omanska gulfen, nära Hormuz-sundet som är en av sex föreslagna ekonomiska korridorer i Kinas infrastrukturprojekt ”nya sidenvägen”.
−Trumpadministrationens beslut att frysa det militära biståndet borde ha kommit för länge sedan. Situationen för mänskliga rättigheter i landet är bedrövlig, vilket årliga rapporter från amerikanska UD visar, säger Natalie J. Goldring, expert på säkerhetsfrågor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA.
Men beslutet togs inte med tanke på människorättssituationen, påpekar hon, i stället hävdar Trumpadministrationen att den pakistanska regeringen inte gör tillräckligt för att bekämpa terrorism.
−Argumentet att Pakistan skyddar terrorister är inte nytt. I relationen mellan USA och Pakistan återkommer kritiska uttalanden från amerikanska företrädare, försök att minska eller frysa det militära biståndet och sedan en återgång till status quo. Ironiskt nog kommer Donald Trumps beslut att frysa det militära biståndet samtidigt som nyhetsbyrån Reuters rapporterar att Trumpadministrationen planerar att satsa mer offensivt på global vapenförsäljning, säger Natalie J. Goldring.
Hon påpekar att de som förespråkar vapenförsäljning ofta hävdar att länder kan hitta andra leverantörer om USA vägrar att sälja vapen.
−Men genom att undvika att sälja sofistikerade amerikanska vapen till instabila regimer kan vi avsevärt minska risken för att medlemmar av våra väpnade styrkor tvingas strida mot våra egna vapen. I slutändan måste den amerikanska regeringen sätta upp etiska standarder för vapenförsäljningen, och inte bara ekonomiska, säger Natalie J. Goldring.
−Vi har ingen allians med USA. Det här är inte hur allierade beter sig, sade Pakistans utrikesminister Khawaja Muhammad Asif när Trumpadministrationen meddelat beslutet om att frysa det militära biståndet till landet.
I en tweet anklagade USA:s president Donald Trump Pakistan för att bara ”ge USA lögner och svek” och den pakistanska regeringen för att ”tillhandahålla en trygg fristad för terrorister som vi jagar i Afghanistan”.
Pakistans regering kan fortfarande svara med att stänga USA:s leveransrutter till Afghanistan som går genom Pakistan. För närvarande finns det över 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan.
−Med tanke på att beroendet av en leverantör kan göra ett land sårbart, har Pakistan under åren diversifierat sin leverantörsbas och arbetat för att bygga upp sin egen försvarsindustri, vilket har medfört att landet har minskat sitt militära beroende av USA, påpekar Derek Bisaccio.
I en intervju med Financial Times i september 2017 framhöll premiärminister Shahid Khaqan Abbasi återigen att hans land skulle vilja köpa stridsflygplan av modellen F-16 av USA, men att landet också skulle kunna vända sig till Frankrike och Kina om det skulle behövas.
