Managua, 151104 (IPS) – En ny kanal genom Nicaragua ska binda samman Atlanten och Stilla havet. Jätteprojektet har dock sedan länge kritiserats av både lokala och internationella miljöexperter – och nu förstärks farhågorna i en ny miljökonsekvensanalys.
Den planerade kanalen genom Nicaragua ska bli 276 kilometer lång, nästan fyra gånger så lång som Panamakanalen. Drygt tio mil av kanalen kommer att löpa genom sjön Cocibolca, som även är känd som Nicaraguasjön, Latinamerikas näst största sjö.
Den nya miljörapporten har gjorts av den brittiska konsultfirman Environmental Resources Management, ERM, på uppdrag av HKND Group, det kinesiska företag som fått i uppdrag att bygga den jättelika kanalen. I studien slår ERM fast att projektet skulle kunna bli mycket fördelaktigt för Nicaragua – om utformningen, bygget och driften genomförs med bästa möjliga internationella standard avseende miljömässiga, ekonomiska och sociala faktorer.
Samtidigt varnar rapportförfattarna för de risker som kanalbygget innebär för miljön i det fattiga centralamerikanska landet.
Hittills har endast en 113-sidig sammanfattning av rapporten offentliggjorts. Salvador Montenegro, som tidigare var chef för fakulteten för vattenmiljöforskning vid Unan-universitet i Nicaragua, påpekar att analysen visar att det kommer att krävas ytterligare utredningar av hur kanalen kommer att påverka miljön i bland annat Nicaraguasjön.
-Detta är samma slutsatser som jag tidigare har kommit fram till. Men då anklagades jag för att vara en förrädare till regeringen, säger Salvador Montenegro.
Salvador Montenegro avskedades och anklagelser gör gällande att det skedde efter påtryckningar från vänsterpresidenten Daniel Ortegas regering. Regeringen stödjer kanalprojektet, som drivs på av det statliga investeringsorganet Pro-Nicaragua, vars chef är presidentens son Laureano Ortega.
Nu tillhör Salvador Montenegro gruppen Grupo Cocibolca, som består av en rad forskare, akademiker, miljöexperter och aktivister som bekämpar kanalbygget. Mónica López, som är medlem i gruppen, anser att ERM:s studie tydligt visar att kanalprojektet riskerar att leda till en fullständig miljökatastrof. Hon påpekar att studien även slår fast att vare sig HKND eller den nicaraguanska staten har några erfarenheter av att genomföra ett projekt av den enorma storlek som kanalbygget skulle innebära.
Rapportförfattarna uppmanar regeringen att samarbeta med internationella organ som Världsbanken eller Interamerikanska utvecklingsbanken för att undvika miljöskador i flera känsliga områden som kanalen ska passera igenom, däribland Nicaraguasjön.
-Studien slår även fast att i normala situationer skulle dessa områden anses omöjliga att exploatera på grund av att de är så socialt och ekologiskt känsliga, säger Mónica López.
Med hänvisning till den nya rapporten, och de farhågor som både lokala och internationella experter uttryckt tidigare, skickade Grupo Cocibolca nyligen ett brev till presidenten med en begäran om att den lag som möjliggör kanalprojektet ska dras tillbaka. Hittills har dock inte president Daniel Ortega svarat på denna begäran. HKND:s företrädare har meddelat att fler studier ska genomföras, samt att projektet går vidare. Den beräknade kostnaden för kanalbygget ligger på 50 miljarder dollar, vilket är det enskilt största byggprojekt som världen skådat under de senaste åren. Till lokala medier har HKND:s projektledare Bill Wild sagt att man räknat med höga projektkostnader för att kunna hålla nere de “miljömässiga och sociala konsekvenserna och minimera riskerna”.
Enligt Bill Wild ska studierna fortsätta fram till 2016, och även kompletteras av topografiska och hydrologiska studier som ska genomföras av det australiska konsultbolaget CSA Global.
Telémaco Talavera, som är talesperson för president Daniel Ortegas kanalkommission, försöker samtidigt tona ned de farhågor som framförs av miljöexperter och i ERM:s rapport.
-Vi har förtroende för HKND:s förmåga att på ett mycket klokt sätt lösa alla former av bekymmer som kan uppkomma, och som är helt normala i projekt av den här storleksordningen, säger han till IPS.
Samtidigt är det inte bara miljömässiga faktorer som utgör ett hot för det planerade projektet. Nyligen kom det även rapporter om att HKND:s chef, den kinesiske affärsmannen Wang Jing, förlorat upp emot 84 procent av sin förmögenhet, som tidigare var värderad till motsvarande tio miljarder dollar.
Dessutom har allt fler småbönder som bor i de områden där kanalen enligt planerna ska byggas börjat protestera allt mer högljutt – något som enligt Mónica López skadat HKND:s internationella anseende.
Mängder av demonstrationer mot projektet har hållits i Nicaragua. Den senaste genomfördes förra veckan i huvudstaden Managua, då bönder från olika delar av landet tillsammans med andra demonstranter hamnade i det internationella blickfånget på grund av de våldsamma bråk som uppstod med motdemonstranter, som stöttar kanalprojektet.
Även de sociala aspekterna av kanalprojektet tas upp i ERM:s rapport, där konsultfirman slår fast att exproprieringen av marker längs den planerade kanalen “hittills inte har levt upp till internationell standard”. Hittills har den nicaraguanska regeringen gett HKND tillåtelse att expropriera drygt 2 900 kvadratkilometer marker längs den planerade kanalen.
Lagen som möjliggör projektet klubbades igenom 2013. Det förberedande arbetet vid Stilla havskusten påbörjades dock först i december förra året. HKND:s plan är att kanalen ska stå färdig inom fem år. ERM bedömer dock att den tidsplanen inte kommer att kunna hållas.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
- Hundratals småbönder samlades den 27 oktober i Managua för att delta i den 55:e demonstrationen mot den planerade kanalen genom Nicaragua – ett projekt som kan leda till att tusentals människor förlorar sina hem. Foto: Carlos Herrera/IPS
- Vulkanön Ometepe i Nicaraguasjön. Den planerade jättekanalen genom Nicaragua ska bland annat gå igenom denna sjö, men miljöexperter, aktivister och småbönder protesterar mot projektet. Foto: Karin Paladino/IPS
