Taiwan: Fortsatta krav på att konstitutionen skrivs om

Taipei, 150206 (IPS) – Efter ockupationen av Taiwans parlament i våras fortsätter missnöjet att växa.

“Tiden går,” deklarerade Yeh Chueh-An, ledare för Taiwan Democracy Watch, när civilsamhällets organisationer samlades för att påbörja en nedräkning den 4 februari.

Nedräkningen till den 31 maj då parlamentet håller sin sista session har syftet att uppmärksamma organisationernas krav på att konstitutionen skrivs om för att garantera de mänskliga rättigheterna och social rättvisa. De föreslår en två-stegsprocess där politiker och representanter för det civila samhället tillsammans lägger fram förslag hur man kan åstadkomma förändring.

Föreslagna ändringar av konstitutionen måste först godkännas av tre fjärdedelar av Taiwans parlament för att sedan bli föremål för en folkomröstning sex månader senare. För ett godkännande krävs att hälften av de röstberättigade röstar ja.

-Medborgarnas rättigheter ska värnas, inte den politiska elitens. Vanliga människor måste vara involverade i den här processen om detta ska lyckas, säger Chen Chun-Hung, professor i statsvetenskap vid det nationella universitetet och aktiv i Taiwan Democracy Watch.

Taiwans grundlag, eller “Republiken Kinas författning” som den officiellt heter, är från 1947. Den bygger på demokratiska principer och skrevs för att gälla hela Kina. Under diktaturen 1949 – 1987 var den satt ur spel genom militärlagar. Därefter har en rad ändringar gjorts av författningen.

-Vi har ett system där presidenten kan göra vad han vill ostraffat och det finns inget sätt för folket eller parlamentet att sätta stopp för det även om politiken är impopulär, säger Lai Chung-Chiang från organisationen Economic Democracy Union.

-Det nuvarande politiska systemet kan inte lösa de mest akuta problemen som människor möter som exempelvis sociala orättvisor och bristfällig social service, säger Sun Yu-Lien från den fackliga organisationen Taiwan Labour Front.

Det senaste året har präglats av social och politisk aktivism. Hongkongs så kallade paraplyrörelse hämtade inspiration från solrosrörelsen som ockuperade Taiwans parlament i våras. Det var från början en protest mot att president Ma Ying-Jeou och regeringen förbigått demokratiska procedurer och mörklagt förhandlingar med Kina om ett handelsavtal. Hundratals människor deltog i protesterna. Oppositionen och fackföreningsrörelsen menar att avtalet utgör ett hot och att småföretag skulle slås ut av konkurrensen från fastlandet medan klyftorna skulle öka och demokratin undergrävas.

Men det var först efter stora förluster i lokalvalen i november som det styrande Kuomintang-partiet förde upp frågan om att skriva om konstitutionen på den politiska dagordningen.

En undersökning som presenterades i december av Taiwan Thinktank, en organisation som står nära de självständighetssträvande partierna, visade att nästan 60 procent av över tusen tillfrågade taiwaneser såg resultatet av lokalvalen som en bekräftelse på missnöjet med de styrande och deras inriktning på att förtäta det ekonomiska samarbetet med Kina. Taiwans president Ma Ying-Jeou avgick i december som ledare för det styrande Kuomintang-partiet.

-Ockupationen av Taiwans parlament ledde till att befolkningen fick upp ögonen för att det politiska systemet inte fungerar. Lokalvalen tvingade Kuomintang-partiet att överväga konstitutionell reform, säger Huang Kuo-Chang, forskare vid nationella vetenskapsakademin.

Kuomintang-partiet, KMT, och Demokratiska partiet, DPP, inrättade i december arbetsgrupper för översyn av konstitutionen.

Trots att arbetslösheten sjönk något under 2014 till strax under 4 procent var arbetslösheten bland ungdomar fortsatt hög – 12,6 procent. Lönernas andel av BNP har sjunkit medan företagsvinsternas andel stigit.

-Företagen och aktieägarna har tjänat på den ekonomiska tillväxten medan lönerna stagnerat och antalet fattiga arbetstagare fortsatt att öka, säger Sun Yu-Lien från Taiwan Labour Front.

Kina gör anspråk på Taiwan och ser ögruppen som landets 23:e provins. Men Taiwan, som officiellt heter Republiken Kina, styrs som ett eget land ända sedan Kuomintang-partiet tog sin tillflykt dit 1949.

*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.



Dennis Engbarth

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *