Washington, 140930 (IPS) – Ansvarsfullt företagande, transparens och stärkta åtgärder mot korruption står i fokus när USA tar fram en handlingsplan för amerikanska företag. Det meddelade USA:s president Barack Obama i samband med FN:s generalförsamling i New York i förra veckan.
USA kommer att ta fram en nationell handlingsplan för införandet av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande, något det civila samhällets organisationer länge har krävt.
I planen kommer det att redogöras för hur USA konkret kommer att tillämpa FN:s principer. Hittills har endast tre andra länder utarbetat liknande handlingsplaner – Danmark, Nederländerna och Storbritannien.
-Vi avser att i samarbete med amerikanska företag ta fram en nationell plan för att främja ansvarsfullt och transparent företagande utomlands. Vi har redan bra lagar för att hantera detta men vi tror att vi kan göra bättre ifrån oss, sa president Barack Obama.
Han tillade att tydlighet kring ansvarsfullt företagande gynnar alla inblandade, både industrin och lokala samhällen. Med en ökad rättssäkerhet behöver företag inte betala mutor för att slutföra avtal. Intresset för investeringar ökar därmed vilket skapar fler arbetstillfällen och ökat välstånd för alla, enligt Obama.
Bedömare menar att ett förslag till handlingsplan kan presenteras redan nästa år.
-Detta kan komma att bli en mycket viktig åtgärd, men vi ska följa hur USA formulerar hur företag förväntas respektera de mänskliga rättigheterna på hemmaplan och utomlands och om det kommer att finnas någon skärpa, säger Arvind Ganesan vid Human Rights Watch, till IPS.
År 2011 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter som avser att gälla alla länder och företag både i de egna länderna och internationellt. I juni uppmanade rådet världens regeringar att påskynda arbetet med att ta fram nationella handlingsplaner för införandet av principerna. USA har varit i fokus givet landets stora ekonomi och många multinationella företag samt de människorättbrott och miljöbrott som uppdagats i andra länder.
Enligt FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter har regeringar ansvar för att förhindra att företag eller tredje part bryter mot de mänskliga rättigheterna. Stater bör även säkerställa att parter, som påverkats av ett brott eller en skada som begåtts i utlandet av ett företag, får upprättelse.
Men det är upp till regeringar att bestämma hur riktlinjerna ska tillämpas. Arvind Ganesan vid Human Rights Watch välkomnar initiativen till handlingsplaner i Danmark, Nederländerna och Storbritannien, men säger samtidigt att det saknas mekanismer för att säkerställa att de verkligen följs.
Koalitionen International Corporate Accountability Roundtable, ICAR, har gått i bräschen för att förmå världens länder att anta handlingsplaner för ansvarsfullt företagande.
-Vi är otroligt glada över den amerikanska regeringens initiativ, säger Sara Blackwell vid ICAR, som består av en lång rad olika fackliga, miljö- och människorättsorganisationer.
Samtidigt konstaterar hon att ICAR kommer att arbeta för att den amerikanska handlingsplanen inte enbart kommer handla om transparens och stärkta åtgärder mot korruption, vilket hon menar är en risk.
I juni presenterade ICAR tillsammans med Danska institutet för mänskliga rättigheter olika verktyg för regeringar som vill formulera dessa handlingsplaner.
Enligt president Obama kommer handlingsplanen att utarbetas tillsammans med företag. Det är dock oklart hur företagen ställer sig till detta. Tre stora industrilobbygrupper som IPS kontaktat har inte lämnat någon kommentar.
I Danmark, Nederländerna och Storbritannien innebär handlingsplanerna frivilliga åtaganden från företagen – inte bindande regler. Arvind Ganesan från Human Rights Watch menar att industrin inte är intresserad av någonting som är bindande.
Samtidigt diskuteras svagheter i de vägledande principerna och frivilliga åtaganden. FN:s råd för mänskliga rättigheter röstade i juni för att börja formulera ett bindande regelverk kring de transnationella företagens ansvar i fråga om mänskliga rättigheter.
