Uxbridge, 140522 (IPS) – Konflikter med lokalbefolkningar kostar företag verksamma inom gruv-, olje- och gasindustrin enorma belopp varje år. Det visar en ny forskarstudie om konflikter kopplade till utvinningsindustrin.
Studien presenteras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, och bygger på 45 konfidentiella djupintervjuer med ledare för globala energi- och gruvföretag.
I studien nämns bland annat hur tio år av protester och bråk har kostat den kanadensiska gruvjätten Barrick Gold 5,4 miljarder dollar vid guldgruveprojektet Pascua Lama i Chile. Inget guld har utvunnits vid gruvan och nu har projektet stoppats genom ett domstolsbeslut.
I Peru avbröts 2011 ett mångmiljardprojekt vid koppargruvan Conga år 2011 efter protester riktade mot det amerikanska bolaget Newmont Mining Co.
-Lokalbefolkningarna är inte maktlösa. Vår studie visar att de kan organisera sig och mobilisera motstånd, vilket resulterar i stora kostnader för bolagen. Tyvärr kan konflikterna även leda till blodspillan och förluster av liv, säger Daniel Franks.
Daniel Franks arbetar vid University of Queensland i Australien och är en av studiens författare, samt biträdande chef vid universitets forskningsavdelning Centre for Social Responsibility in Mining.
-Vi ville dokumentera vilka kostnader det har att ha dåliga relationer med lokalbefolkningarna. Företagen är inte helt medvetna om detta, och bara en del av investerarna är medvetna om riskerna, säger Franks till IPS.
Han menar att företagen måste samarbeta med lokalbefolkningarna och hålla sig till höga sociala och miljömässiga normer för att försäkra sig om möjligheterna att tjäna pengar. Enligt Franks är det betydligt mer kostnadseffektivt för företagen att bygga upp goda relationer jämfört med att hamna i konflikter.
En annan av studiens medförfattare, Rachel Davis vid Corporate Social Responsibility Initiative vid Harvard-universitetet, påpekar att det dessutom är svårt att återskapa en skadad relation.
-Det är betydligt svårare för ett företag att reparera sin relation med en lokalbefolkning efter att den skadats, säger Davis.
Enligt Davis har världens största gruvföretag börjat inse detta, och många har börjat arbeta efter FN-riktlinjer för hur företag kan bedriva affärsverksamhet med utgångspunkt från att följa de mänskliga rättigheterna.
Inom olje- och gasindustrin är dock situationen en annan, enligt Daniel Franks.
-Deras kultur är helt annorlunda. De är inte vana vid att diskutera med lokalbefolkningar.
Studien visar att de största konflikterna gäller frågor om miljö och vattentillgångar. Detta samtidigt som jakten på olja och gas med hjälpa av så kallad hydraulisk frakturering, fracking, är på uppgång – vilket innebär att många stora framtida konflikter är att vänta.
Jamie Kneen vid organisationen Mining Watch Canada menar att den nya studien är bra, men saknar en sak: -Den tar inte upp de bredare ekonomiska och politiska påtryckningarna som finns för att snabbt driva igenom projekt.
Han menar att aktieägare förväntar sig snabba utdelningar på sina investeringar medan regeringar vill ha in sina licensavgifter så snabbt som möjligt.
-Allt detta gör att företagen är mindre intresserade av att kompromissa eller ta sig tiden att hitta alternativ som skulle accepteras av lokalbefolkningarna, säger Kneen till IPS.
Sen finns det också konflikter som är omöjliga att lösa, enligt Kneen.
-Vissa befolkningar kommer aldrig att acceptera att det finns en risk för att deras vattendrag blir förorenade.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
