Abuja, 140521 (IPS) – Minst 118 människor dödades i ett terrordåd i den nigerianska staden Jos på tisdagen, då två bilbomber detonerade på en marknad. Dådet kommer bara några dagar efter att afrikanska ledare vid ett möte i Frankrike utlyst ett “krig” mot den islamistiska terrorgruppen Boko Haram.
Dödssiffrorna efter terrordådet i staden Jos kan komma att stiga, och en myndighetsperson som deltar i katastrofarbetet säger till IPS att den slutliga dödssiffran kan komma att bli “massiv”. En del bedömare befarar att dödstalen kan stiga till 200 eftersom bilbomberna utlöstes på en marknad med mängder av besökare. Ingen grupp har hittills tagit på sig ansvaret för dådet, men misstankarna faller på den nigerianska terrorgruppen Boko Haram.
Terrordådet kommer efter att en stor del av allmänheten i Nigeria redan uttryckt förbittring över agerandet från landets myndigheter, som de anser till en början visade likgiltighet i samband med att 276 skolflickor i Chibok i delstaten Borno kidnappades av Boko Haram i mitten av april.
Skolflickorna saknas fortfarande och många nigerianer hyser få förhoppningar om att myndigheterna inom den närmaste framtiden ska lyckas slå tillbaka Boko Haram. Trots att Nigeria fått hjälp av experter från USA, Storbritannien, Frankrike och Israel är skolflickorna fortfarande försvunna.
Nigerias regering är satt under ett allt hårdare tryck. I söndags dödades minst fyra personer i ett annat terrordåd i den nordvästra delstaten Kano, även det ett dåd där misstankarna faller på Boko Haram. Kano har tidigare varit en relativt fredad delstat. Men efter söndagens terrordåd, som drabbade en bar i ett område som främst bebos av kristna, befarar en del bedömare att Boko Haram börjat förflytta sig från sitt starkaste fäste i delstaten Borno.
På torsdag planeras en demonstration där deltagarna kommer att tåga till president Goodluck Jonathans ämbetskontor för att lägga fram “en lista med krav”. Ett av kraven är att myndigheterna visar större engagemang för de kidnappade skolflickornas familjer, ett annat att man ser till att förbättra säkerheten i landet.
Boko Haram, som fritt översatt betyder “västerländsk utbildning är förbjuden”, har på senare tid utfört en rad attacker mot skolor, statliga byggnader, kyrkor och marknader. Deras mål är att upprätta en strikt islamistisk stat.
President Goodluck Jonathan är hårt pressad och har utsatts för hård kritik för regeringens oförmåga att hantera krisen i landet. Många uppfattar det som att Boko Haram inte riktigt togs på allvar innan kidnappningen av skolflickorna i Chibok.
-Regeringen och militärledningen måste ärligt medge att man inte byggt upp en armé som är tillräckligt stark för att hantera det hot som Boko Haram utgör, säger Benson Eluma vid Institutet för afrikanska studier vid universitetet i Ibadan till IPS.
Det afrikanska säkerhetsmöte som nyligen hölls i Paris var den första officiella åtgärden i syfte att få flera afrikanska länder att gå samman i kampen mot den terrorgrupp som nu anses utgöra ett hot mot flera länder i Väst- och Centralafrika.
I samband med mötet kom Nigerias, Kameruns, Nigers, Tchads och Benins presidenter överens om att gemensamt förmedla underrättelseuppgifter om Boko Haram mellan ländernas, övervaka de gemensamma gränserna och tillsammans agera mot gruppen.
Samtidigt är en av de största utmaningarna för Nigeria den svala relationen landet har till Kamerun på grund av årtionden av territoriella spänningar. Den nigerianska regeringen anser även att Kamerun används som ett strategiskt gömställe för terrorister efter att de utfört dåd i landet.
Nigeria har redan en överenskommelse med Niger som tillåter att nigerianska soldater korsar gränsen till landet i jakten på flyende terrorister, och håller på att utarbeta ett liknande avtal med Tchad. Med Kamerun tycks dock ingen sådan överenskommelse vara på gång.
Men trots dessa begränsningar i samarbetet mellan länderna förväntas ändå mötet i Paris förändra den framtida kampen mot Boko Haram.
-Vi har visat att vi vill agera som region. Om inte de västafrikanska länderna går samman kommer vi inte att kunna krossa dessa terrorister, sade president Goodluck Jonathan i samband med mötet.
För första gången sedan Boko Haram inledde sitt uppror för fem år sedan offentliggjorde presidenten samtidigt den officiella siffran över hur många som dödats i våldet. Enligt president Goodluck Jonathan har krisen kostat närmare 12 000 människor livet, vilket är en betydligt högre siffra än de 5 000 döda som var en tidigare bedömning.
Hittills har den Afrikanska unionen, AU, inte uttalat sig särskilt skarpt om den kris som Boko Haram har utlöst. Det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas har dock meddelat att man är beredda att gemensamt bekämpa terroristgruppen.
Samtidigt påpekar Benson Eluma att oavsett vilka som är beredda att bistå i kampen mot Boko Haram så kommer det även att krävas annat än militära insatser för att nå en varaktig lösning.
-Boko Haram och dess ledare Abubakar Shekau symboliserar allt som är fel med vårt samhälle. Vårt hat mot olikheter, diskrimineringen av kvinnor och flickor, den usla utbildningen, våra porösa gränser, de myndighetspersoner som medverkar i att underminera både staten och folket, det politiska och sociala våldet i Nigeria. Och allt detta gör oss sårbara, säger Benson Eluma.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
