Washington, 140409 (IPS) – Social Progress Index är ett nytt sätt att mäta och värdera ett lands välstånd. Nya Zeeland, Schweiz, Island, Nederländerna och Norge rankas högst i världen enligt det nya måttet.
Forskarna som arbetat med det nya indexet påpekar att det visar på en tydlig skillnad mellan ekonomisk tillväxt och välstånd. USA som är ett av de länder med högst BNP per capita i världen, rankas exempelvis som nummer 16 av 132 länder i fråga om sociala framsteg och insatser för miljön.
BNP per capita är ett rent ekonomiskt mått som mäter det samlade värdet av alla varor och tjänster i ett land utslaget per invånare.
I onsdags i förra veckan presenterades årets nya välståndslista som den ideella organisationen Social Imperative står bakom. SPI mäter välstånd på andra sätt än det traditionella måttet BNP. Det nya indexet, framtaget av bland andra professor Michael E. Porter vid Harvarduniversitetet i USA, omfattar tolv områden där allt från jämlikhet, miljö och kriminalitet mäts.
Michael E. Porter menar att sättet som vi under decennier mätt ett lands välstånd – BNP per capita – inte tar hänsyn till sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter och därför har han introducerat SPI. Om vi skulle mäta välstånd på det här sättet menar Porter att beslutsfattare i både offentlig och privat sektor skulle få större incitament att ge sociala och miljömässiga överväganden större tyngd.
-Hittills har antagandet varit att det finns ett direkt samband mellan ekonomisk tillväxt och välfärd. Hög BNP per capita har vissa kopplingar till sociala framsteg men SPI visar att det är långt ifrån något automatiskt samband, säger Michael E. Porter.
För 80 år sedan presenterade ekonomen Simon Kuznets BNP som ett mått på ekonomisk utveckling men redan då varnade han för att använda måttet för att mäta en nations välstånd.
-BNP är ett bristfälligt mått på ett lands utveckling, eftersom företagens och försvarets kostnader överbetonas medan viktiga aspekter för välstånd som till exempel arbete i hemmet, förbises. SPI är bättre på att mäta livskvalitet, säger Carol Graham, forskare vid tankesmedjan Brookings Institution i Washington.
-SPI speglar det som lyftes fram av Occupy-rörelsen, som tillgången till grundläggande service som byggstenar i ett anständigt samhälle, säger Emira Woods vid Institute for Policy Studies i Washington.
Indexet mäter bland annat tillgången till vård, en bra miljö och god hälsa, vatten och god sanitet, tak över huvudet och personlig säkerhet, tillgång till utbildning, information och kommunikationsmedel samt personlig frihet, tolerans och integration.
-Eftersom SPI mäter direkta sociala resultat skilt från ekonomiska indikatorer, ger det oss för första gången möjligheten att undersöka sambandet mellan ekonomiska och sociala framsteg, säger Michael E. Porter vid Harvarduniversitetet.
Enligt forskarna bakom SPI visar resultaten att ekonomisk tillväxt både gynnar länderna och leder till sociala och miljömässiga utmaningar. Den ekonomiska utvecklingen är inte jämnt fördelad inom länderna och inte heller de sociala framstegen. De ekonomiska resultaten är därför inte tillräckliga för att beskriva ett lands välstånd slår forskarna fast. Vid låga inkomstnivåer leder högre BNP per capita till tydlig social utveckling, medan detta inte gäller länder med högre inkomstnivåer på samma sätt.
Trots att USA är världens största ekonomi rankas landet lågt när det gäller grundläggande mänskliga behov som den personliga säkerheten, och i fråga om utbildningsmöjligheter och jämställdhet. När det gäller möjligheter till en god hälsa rankas landet som nummer 70 av 132. Samtidigt ligger USA i topp när det gäller tillgång till högre utbildning och universitet av hög rang.
Bland höginkomstländer rankas Ryssland (80) lägre än Uruguay (26) när det gäller SPI. Bland medelinkomstländer rankas Jamaica (43) högre än Kina (90). Oljerika länder som Saudiarabien (65) Kuwait (40) och Angola (127) rankas också lägre än väntat i förhållande till ländernas BNP per capita. Länder som Malawi (109), Nya Zeeland (1) och Filippinerna (56) rankas högre än väntat i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt.
