Washington, 131107 (IPS) – Latinamerikanska organisationer uppmanar värdens länder att ta ett större ansvar för den verksamhet som deras företag bedriver utomlands, särskilt inom utvinningsindustrin. Nu tar Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter för första gången upp frågan om hemländernas ansvar.
-Ofta är dessa företag mäktigare än regeringar och kan helt enkelt köpa tjänstemän, säger Pedro Landa från Honduranska centret för kollektiv utveckling.
Flera latinamerikanska organisationer befinner sig för närvarande i Washington för att tala med amerikanska kongresspolitiker och för att medverka i en utfrågning inom den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IACHR.
Grupperna menar att lagar överträds och att en företagsinriktad politik gjort det mycket svårt för lokalsamhällen att protestera mot etableringar av gruvor i deras närhet.
-Honduras anses vara ett av de mest våldsutsatta länderna i världen, med 86 mord per 100 000 invånare, men denna nivå av kriminalitet har nära kopplingar till förhållanden i landet som också har att göra med utvinningsindustrin, säger Landa.
Han menar att i länder som Honduras där det finns många sociala problem är det lätt för de transnationella företagen att påverka lagstiftningen till förmån för utvinningsindustrin, särskilt gruvdriften. USA ingick en rad frihandelsavtal med länder i Latinamerika under 1990-talet som enligt kritiker gav multinationella företag ett omåttligt inflytande. Enligt Landa saknar nu lokalsamhällen i dessa länder möjligheter att protestera mot företagens verksamhet.
Spekulationen inom utvinningsindustrin i Latinamerika har ökat de senaste åren, delvis på grund av handelsavtalen men också delvis på grund av de höga priserna på mineraler.
-Sedan 1990-talet har investeringarna inom råvarusektorn ökat, dels på grund av globaliseringen och dels på grund av privatiseringen av statliga industrier, men det har även skett till följd av Kina och andra utvecklingsländers tillväxt. I samband med detta ökade intresse har det blivit fler konflikter, protester och ett mer utbrett socialt sönderfall, säger Keith Slack från den brittiska hjälporganisationen Oxfam.
Mycket av detta har skett i områden där ursprungsbefolkningar lever och kämpar för sina rättigheter.
Organisationer arbetar nu för ökade möjligheter för lokalsamhällen att driva rättsprocesser i företagens hemländer vid människorättskränkningar. För första gången tar nu Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter upp frågan om hemländernas ansvar, som skulle kunna innebära ett paradigmskifte inom folkrätten.
-Det interamerikanska systemet och FN har fokuserat på värdländernas ansvar, där kränkningarna sker. Men vi menar att det inte bara är värdländerna som har ett ansvar i detta avseende, utan också företagens hemländer, säger Katya Salazar, chef vid Due Process of Law Foundation, en amerikansk organisation som agerar vakthund i dessa frågor.
I dag är cirka 60 procent av de utländska gruvföretag som är verksamma i Latinamerika kanadensiska och förra året begärde Salazar och flera andra representanter att IACHR skulle titta på Kanadas ansvar i sammanhanget. Denna begäran avslogs. Men den utfrågning som nu hålls kan leda till en ny diskussion menar Katya Salazar.
-För tio år sedan talade kommissionen inte om kvinnors rättigheter och för fem år sedan inte om ursprungsbefolkningars rättigheter, men nu är detta vanliga ämnen. På samma sätt kan länders ansvar när det gäller företagens verksamhet väckas till diskussion i kommissionen, säger hon till IPS.
Tidigare i år avslog USA:s högsta domstol en grupp nigerianska målsägares ansökan om en stämning mot Shell. Domstolen uppgav att Shells koppling till USA var för svag. Kritiker framhöll dock att den lagstiftning som det hänvisades till, som exempelvis Alien Torts Statute, skapades just för kränkningar av internationell lag utanför territoriet.
-När lagstiftningen inte längre kan användas när människors rättigheter kränks, vilka andra verktyg finns att tillgå?, frågar sig Dora Lucy Arias, vid den colombianska organisationen Corporación Colectivo de Abogados José Alvear Restrepo, Cajar.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
