Istanbul, 131007 (IPS) – Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan har lagt fram ett reformpaket som kan innebära ett steg framåt när det gäller medborgerliga rättigheter. Men reformerna är inte tillräckligt långtgående för att minska de sociala spänningarna och misstron i landet anser analytiker.
Premiärminister Erdogan sa i förra veckan i ett uttalande att det efterlängtade reformpaketet inleder “en ny, avgörande fas i Turkiets demokratiseringsprocess”.
Men efter sommarens våldsamma tillslag mot regeringskritiska demonstranter i Geziparken i Istanbul ser många turkar detta som premiärministerns försök att reparera en skadad image.
-Att detta nu framställs som ett stort reformpaket visar att regeringen anser att de misslyckats på den fronten. Men detta räcker inte, det är knappast tillräckligt, utan är att betrakta som en början, säger Aslı Aydıntaşbaş, politisk krönikör i Milliyet, en inflytelserik och generellt sett regeringskritisk tidning.
Erdogan har gett kurderna löfte om undervisning på modersmålet i privatskolor. Ett förbud mot bokstäver som q, w och x som finns i kurdiskan men inte i turkiskan ska hävas vilket möjliggör användningen av dessa bokstäver i namn och i officiell dokumentation. Kurdiska ortsnamn som “turkifierats” kommer att kommer att återfå sin ursprungliga stavning. Samtidigt ska skolbarn i framtiden slippa svära en ed om “turkiskhet”.
Kvinnliga parlamentariker och kvinnor i offentlig tjänst ska i framtiden få rätt att bära huvudduk. Den hårt kritiserade tioprocentsspärren till parlamentet som betraktats som ett sätt att förhindra kurdisk politisk representation är premiärministern beredd att rucka på. Reformerna ska genomdrivas genom administrativa förändringar och förändringar i lagstiftningen.
Aleviterna, landets största religiösa minoritet som ligger nära den shiitiska traditionen och som väntat sig att gynnas av reformerna, blir dock utan några statliga pengar för sina bönehus.
De politiska reformerna har främst lanserats för att tilltala den kurdiska minoriteten på 15 miljoner, som tvingats till assimilering sedan republikens tidiga år. Erdogan har sedan årsskiftet förhandlat med PKK:s livstidsdömde ledare Abdullah Öcalan om ett stopp på det snart 30-åriga kriget i sydöstra Turkiet som kostat 40 000 människor livet. En vapenvila inleddes i mars men förhandlingarna har nått ett dödläge sedan rebeller nyligen hejdade ett tillbakadragande efter att ha anklagat Ankara för att inte leva upp till löften om reformer.
Generellt sett motsvarar inte reformerna de krav som kurderna ställt, bland annat när det gäller uppluckring av landets drakoniska antiterrorlagar. Många har uttryckt besvikelse över att undervisning i kurdiska begränsas till privatskolor.
-Det här är inte ett reformpaket som motsvarar Turkiets behov av demokratisering. Aleviter vill ha religionsfrihet och andra diskriminerade grupper vill ha ökat inflytande i beslutsfattande, sa Gültan Kışanak, språkrör för Freds- och demokratipartiet, BDP i ett tv-sänt uttalande.
Analytiker tolkar försiktigheten i åtgärderna som ett tecken på regeringens oro för en nationalistisk motreaktion, särskilt inför kommande lokalval och presidentval nästa år.
-Jag tror att det funnits en växande oro i landet sedan fredsförhandlingarna inleddes och regeringen började tala direkt med Öcalan, säger Ziya Meral, Londonbaserad Turkiet-forskare.
Meral tror att ytterligare reformer kan komma att tillkännages de närmsta månaderna, inför valet, särskilt gällande aleviterna.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
