Warszawa, 130226 (IPS) – Ökande energikostnader med räkningar som äter upp en fjärdedel av månadslönen har fått upprörda bulgarer att ge sig ut på gatorna. Ett av de krav som förs fram är att ansvaret för eldistributionen återgår till staten. De landsomfattande protesterna ledde i förra veckan till premiärministerns avgång.
Bulgariens premiärminister Boiko Borisov meddelade i onsdags sin avgång efter två veckor av protester runt om i landet mot bland annat kraftigt höjda elpriser och uppvärmningskostnader.
Borisov, en populistisk politiker vars parti har haft makten sedan 2009, meddelade sin avgång med orden: “Det är folket som har givit oss makten och idag lämnar vi tillbaka makten till dem”.
-Många ser Borisovs avgång som ett sätt att överge det sjunkande skeppet – den bulgariska staten – mitt i den kris som tidigare regeringar har gett upphov till och som han fördjupat, säger Mariya Ivancheva, en bulgarisk sociolog vid Centraleuropeiska universitetet.
Premiärministerns avgång kan mycket väl vara ett sätt att förhindra ytterligare minskat stöd för hans högerparti Medborgare för europeisk utveckling i Bulgarien, Gerb, som enligt opinionsundersökningar väntas förlora det kommande valet. Tidigast i mitten av april ska ett nytt val hållas.
Bulgariska demonstranter blidkades dock inte av avgången – tiotusentals gick ut på gatorna i huvudstaden Sofia efter tillkännagivandet.
I Bulgarien, som är EU:s fattigaste medlemsland, ligger den genomsnittliga månadslönen på motsvarande 3 000 kronor, och pensionen på motsvarande 1 300 kronor. Detta medan räkningarna för el- och uppvärmning kan ligga på motsvarande 850 kronor eller mer i månaden.
I veckorna innan de landsomfattande protesterna förekom enstaka demonstrationer på olika platser där människor samlades utanför kontoren för olika energibolag och brände sina räkningar. Två män satte eld på sig själva i städerna Varna och Veliko Tarnovo.
Till skillnad från andra östeuropeiska länder som Rumänien, Ungern eller Lettland hade Bulgarien en budget i balans innan den ekonomiska krisen, och regeringen såg ingen anledning att ta lån från Internationella valutafonden eller EU. Men fattigdomen är högre i Bulgarien än i grannländerna och medborgare vars löner eller pensioner frysts av Borisov-regeringen klarar knappt de ökade kostnaderna som följt efter den ekonomiska krisen. Plötsligt höjda energikostnader denna vinter blev “droppen som fick bägaren att rinna över”.
Ett av de viktigaste kraven som framförts i samband med protesterna är att elmarknaden, som privatiserades 2004, återigen förstatligas. De tre bolagen tjeckiska CEZ och Energo Pro samt österrikiska EVN kontrollerar nu marknaden.
Förra måndagen sparkade Borisov landets finansminister och dagen innan gav han löften om att sänka elpriserna med åtta procent, som ett svar på de landsomfattande protesterna. Hur sänkningarna skulle gå till förklarade han dock inte. Han meddelade också att den tjeckiska energijätten CEZ, som anklagats för att driva upp elpriserna, blivit av med sin licens för att distribuera el i landet.
Demonstranter nöjde sig dock inte med detta. Samordnare för de landsomfattande demonstrationerna sa till bulgariska medier att de krav som nu ställs är en förändrad konstitution för ett ökat medborgarinflytande, ett minskat antal parlamentsledamöter och ett slut på straffriheten för dessa, ökad insyn i hur priserna för el och uppvärmning beräknas samt ökat medborgarinflytande i tillsynsmyndigheten för energisektorn.
De bulgariska protesterna har många likheter med protesterna mot ekonomiska åtstramningar i andra delar av Europa. Människor från alla samhällsklasser deltar, inklusive medelklassen som känner sig hotad av ekonomisk instabilitet. Den stora blandningen av deltagare i protesterna har dock inneburit svårigheter att definiera en rad riktade krav. Bulgarien har heller ingen tradition av folkliga protester att luta sig tillbaka på, som exempelvis Grekland, Italien, och Spanien.
