Cox's Bazar, 121121 (IPS) – Tusentals medlemmar av den förföljda muslimska minoritetsgruppen rohingya har tvingats på flykt undan våldet i delstaten Rakhine i Burma. Många har begett sig mot gränsen till grannlandet Bangladesh – bara för att mötas av avvisande gränspoliser.
Mohammad Saifuddin och hans hustru och fyra barn tillhör folkgruppen rohingya. Efter att minoritetsgruppen under sommaren blivit attackerade av buddister i Burma gav sig familjen iväg på en tjugo mil lång resa mot den närmaste gränsstaden i Bangladesh, Teknaf i distriktet Cox’s Bazar. Resan tog fem dagar, och de reste tillsammans med sex andra familjer över floder och berg. Mohammad Saifuddin beskriver resan som “fasansfull”.
Ejaz Ahmed, som lyckades ta sig över gränsen tillsammans med sin familj, berättar att gruppen bara vågade förflytta sig under natten, av rädsla för att bli upptäckta.
-Resan kändes ändlös och barnen orkade inte gå längre. Ibland saknade vi både mat och vatten och emellanåt var vi helt vilse, säger Ejaz Ahmed.
Rohingyaflyktingarna har dock inte mötts av en fristad vid gränsen till Bangladesh som de hade hoppats, utan snarare av hårda gränsvakter och fientligt inställda myndigheter.
I slutet av maj spreds rykten om att tre muslimska män skulle ha våldtagit en buddistisk kvinna i Rakhine. Detta utlöste en våldsvåg som ledde till att tusentals muslimska familjer tvingades fly från sina hem, och stod utan både husrum, vatten, mat och läkemedel. Inom en månad hade 83 000 av de närmare 800 000 rohingyas som sedan länge levt i Rakhine tvingats lämna sina hem.
Flyktingar som nu lyckats ta sig in i Bangladesh säger till IPS att de inte hade något annat val än att fly.
-Jag såg hur mina grannar släpades ut från sitt hem och misshandlades till döds. Vi flydde för våra liv, berättar Rehana Begum för IPS.
Mujibor Rahman drev en grönsaksbutik i byn Kyauktaw.
-En mörk natt i juni attackerades vår lokala marknad av ett dussin män som plockade ut muslimska män som de sedan stack ned med värjor. Många dödades på platsen, medan andra låg kvar skrikande på marken.
Dessa och liknande vittnesmål från flyktingarna har dock inte bevekat de bangladeshiska myndigheterna. De har istället förstärkt bevakningen av alla gränsövergångar från Burma, och gett gränspolisen strikta instruktioner om att inte släppa in några flyktingar från grannlandet.
Resultatet har blivit att många rohingya nu lever under mycket svåra omständigheter i tillfälliga läger på den burmesiska sidan av den gemensamma gränsen.
Sedan de första muslimska flyktingarna började anlända till den bangladeshiska gränsen för runt fyra månader sedan har närmare 2 600 rohingyas tvingats tillbaka över gränsen till Burma.
Bangladeshiska myndigheter bedömer att den siffran kan komma att stiga till över 10 000 fram till början av nästa år.
-Vi har förstärkt bevakningen runt floden Naf, berättar befälhavare Badrudduza vid gränspolisen.
Floden Naf utgör en av gränslinjerna mellan länderna, och flodens vatten patrulleras nu av gränspoliser med snabba båtar.
Många flyktingar från Burma försöker dock fortfarande ta sig in till Bangladesh genom den stora Bengaliska viken i sina små träbåtar.
-Men det är mycket farligt. Kustbevakningen från båda länderna beskjuter ofta båtarna, berättar Mohammad Kalam Hossain, som nyligen anlände till Teknaf tillsammans med 26 män, kvinnor och barn från en kuststad i södra Rakhine.
Fiskaren Mohammad Jahangir Alam berättar att antalet flyktingar från Burma har ökat igen under de senaste två veckorna.
-Fler människor flyr av rädsla för nya attacker. Den enda säkra platsen för oss är Bangladesh, säger han till IPS.
De flyktingar som lyckas ta sig in i Bangladesh tvingas dock leva i en ständig rädsla för att bli upptäckta och gripna av polisen.
-Myndigheterna visar i så fall ingen nåd, utan tvingar dig att avslöja var andra finns och skickar sedan tillbaka alla. Av det skälet undviker vi att röra oss ute dagtid, berättar Julekha Banu, som lyckades ta sig in i Bangladesh i september.
Det är först på senare tid som rohingyafolkets svåra situation har börjat uppmärksammas av de internationella medierna. Minoritetsgruppen har dock varit väldigt utsatt i flera årtionden, ända sedan militärjuntan i Burma fråntog dem deras medborgarskap.
I samband med en militär kampanj 1978 drevs närmare 200 000 rohingyas över gränsen från Rakhine till Bangladesh, där folkgruppen tvingades leva i eländiga flyktingläger under flera årtionden. Mellan 1991 och 1992 genomfördes återigen en liknande aktion, och närmare en kvarts miljon rohingyas drevs över gränsen.
Från burmesiskt håll har det gjorts gällande att dessa flyktingar är illegala immigranter från Bangladesh, en ståndpunkt som helt avvisas av utrikesdepartementet i Dhaka. En talesperson från detta departement, som inte vill bli citerad med sitt namn, säger till IPS att Bangladesh inte kan ta emot fler flyktingar från Burma. Redan nu lever 30 000 rohingyas i två olika flyktingläger i landet, och ytterligare 200 000 beräknas leva som papperslösa immigranter.
Situationen har lett till att rohingyafolket är att betrakta som “statslösa”, och de har därmed svårt att hävda sina rättigheter i något av länderna.
Tomas Ojea Quintana, FN:s sändebud för mänskliga rättigheter i Burma, säger till IPS att situationen är väldigt kritisk för rohingyas, som enligt honom är i behov av “omedelbar humanitär hjälp”.
-Bangladesh bör fullfölja sina förpliktelser enligt internationell lag genom att respektera och ge skydd till alla människor inom landets gränser, oavsett om de har erkända medborgarskap eller inte, säger Quintana.
I augusti förvägrades Quintana inresetillstånd till Bangladesh, dit han planerade att åka för att kontrollera situationen på plats.
För närvarande tvingas flyktingarna leva i ett ingenmansland, där de inte vet om de kommer att få stanna eller tvingas återvända till något de beskriver som en mardröm.
-Detta är vårt nya hem. Snälla, låt oss stanna här, säger en flyktingkvinna i Cox’s Bazar till IPS.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
