Washington, 120202 (IPS) – Jean-Claude “Baby Doc” Duvalier kommer inte att ställas till svars för de omfattande människorättsbrott som begicks i Haiti under hans styre av landet mellan 1971 och 1986. Det har en haitisk domare beslutat. Men beskedet möter nu skarp kritik från såväl lokala som internationella människorättsorganisationer.
Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter beskriver beslutet som en “extrem besvikelse”. USA:s utrikesdepartement påpekar i ett uttalande att utslaget fortfarande kan överklagas, och uppmanar samtidigt Haitis regering att “utreda alla trovärdiga anklagelser om korruption och människorättsbrott” oavsett vem det gäller, samt att väcka åtal mot personer som gjort sig skyldiga till dessa brott.
-Vi har under åren hävdat att Duvaliers regim var repressiv och vi har medlidande med alla dem som föll offer under denna period och som vill att ansvarsskyldighet utkrävs, sade utrikesdepartementet språkrör Molly Lynn Westrate på tisdagen.
Hon tillade att USA erbjudit Haitis regering teknisk hjälp i samband med utredningsarbetet, men att den inte velat ta emot denna erbjudan.
Undersökningsdomaren Carves Jean ska enligt de uppgifter som framkommit ha gjort bedömningen att preskriptionstiden har gått ut när det gäller anklagelserna om människorättsbrott mot Duvalier, och att han enbart skulle kunna åtalas för förskingring av allmänna medel. Det är ett relativt lindrigt brott vilket som mest kan leda till fem års fängelse.
Människorättsorganisationer menar att de internationella lagarna står över den lokala preskriptionstiden. Detta med hänvisning till beslut som fattats av Interamerikanska människorättsdomstolen, vars beslut Haiti är förpliktigade att följa.
Haiti-experter i Washington anser att mycket tyder på att landets ett år gamla regering ledd av president Michel Martelly, som enligt samma bedömare har haft personliga kontakter med Duvalier, inte är intresserad av att få ett åtal till stånd.
-Detta befängda beslut kommer, om det står sig, att befästa Haitis straffrihetskultur genom att förneka Duvaliers tusentals offer rättvisa, säger Reed Brody, vid New York-baserade Human Rights Watch.
Javier Zuniga, Haiti-expert hos Amnesty International, menar att den utredning som hittills har gjorts är “skamlig”.
-Det är uppenbart att undersökningsdomaren undanhållit ovärderliga bevis och beslutat sig för att inte intervjua alla offer som lämnat in en anmälan. Detta är en mörk dag för Haiti och för rättvisan, säger Zuniga.
Även flera lokala människorättsgrupper rasar över beskedet. Anthonal Mortimé, samordnare för Plattformen för haitiska människorättsorganisationer, POHDH, beskriver domen som en “skandal” och är fast besluten att överklaga.
Jean-Claude “Baby Doc” Duvalier ärvde makten i landet från sin ökände pappa, Francois “Papa Doc” Duvalier, men störtades i samband med en folklig resning 1986. Han bosatte sig sedan i Frankrike, men återvände sedan oväntat till Haiti för ett år sedan, medan landet höll på att återhämta sig från det fruktansvärda jordskalvet år 2010 som kostade närmare 300 000 människor livet.
Tiotusentals haitier tros ha blivit mördade under familjen Duvaliers 29 år vid makten. De flesta föll offer för presidentfamiljens privata milisstyrka, de ökända tonton macoutes.
Mördandet pågick även under “Baby Docs” styre, och hundratals fångar hölls dessutom inlåsta i en rad fängelser – däribland det ökända Fort Dimanche i Port-au-Prince, där många dog av tortyr och de usla förhållandena.
Duvalier, som nu är 60 år gammal, ålades till en början husarrest av myndigheterna. Efter att president Martelly kom till makten i maj förra året började dock den forne presidenten resa runt i landet för att träffa gamla vänner och anhängare. I samband med tvåårsdagen efter det stora jordskalvet deltog han även vid den minnesceremoni som regeringen anordnade, där han till och med skakade hand med USA:s tidigare president Bill Clinton.
-Att bjuda in Jean-Claude Duvalier för att delta i en offentlig ceremoni visar tydligt att regeringen är mer intresserade av att återupprätta honom än av att ställa honom till svars, säger Javier Zuniga vid Amnesty.
