Brasilien rankas som världens sjätte ekonomi

Rio de Janeiro, 120110 (IPS) – Under 2011 var tillväxten i Brasilien knappt hälften så stor som 2010. Trots det anses den ekonomiska utvecklingen i landet vara exceptionell, med tanke på de hinder för produktivitet och konkurrenskraft som råder. Landet har nyligen rankats som världens sjätte största ekonomi.

Under 2011 växte den brasilianska ekonomin med mindre än hälften av tillväxten på 7,5 procent för 2010.

Landet har en grundränta på 11 procent, den högsta i världen, och ett skattetryck på 35 procent av bruttonationalprodukten – mycket högre än andra länder i Latinamerika och nästan i nivå med europeiska länder – men utan att det resulterat i samma nivå för den sociala välfärden.

Landets enorma byråkratiska apparat utgör ett hinder för företag och kostnaderna ökar också på grund av problem med infrastruktur och transporter och på grund av de höga energikostnaderna.

Dessutom har den lokala valutan, real, varit övervärderad i förhållande till dollarn. Som en konsekvens av detta har exporten för flera industrier sjunkit samtidigt som importen har ökat.

Luiz Aubert Neto, från sammanslutningen Abimaq, berättar att 2005 var 60 procent av de maskiner som såldes i Brasilien tillverkade i landet, medan det idag bara är 40 procent. Exporten inom den sektorn föll med nära 30 procent mellan 2008 och 2010, medan importen ökade med 14 procent.

Finansminister Guido Mántega sa för drygt ett år sedan att ett “valutaväxlingskrig” pågår. Vissa länder devalverar sin valuta för att öka sin konkurrenskraft, något som han uppmanade Världshandelsorganisationen, WHO att se över.

Genom påtryckningar från tillverkare och genom att den brasilianska exporten i huvudsak består av jordbruksvaror och mineraler har regeringen antagit protektionistiska åtgärder, som till exempel att 65 procent av bildelarna måste vara tillverkade i Brasilien för att fordon ska vara kvalificerade för skattelättnader.

Men trots alla olägenheter är Brasilien ett av de länder som lockar mest utländska investeringar och nyligen rankades landet, istället för Storbritannien, som världens sjätte största ekonomi av det brittiska forskningsinstitutet CEBR.

Brasilien utmärker sig inte för någon hög BNP-tillväxt. Mellan 2003 och 2010 har landets BNP ökat med 4 procent per år. Det stora intresset för Brasilien bland investerare och ekonomer förklaras istället av landets stora inhemska marknad med 192 miljoner människor, samt den ekonomiska utveckling som redan har uppnåtts.

I den torra, fattiga, nordöstra delen av landet drivs den ekonomiska tillväxten, i en takt över landets genomsnitt, av nya oljeraffinaderier, stålverk och varv.

Brister i infrastrukturen minskar konkurrenskraften men har också en stimulerande effekt, särskilt för byggindustrin. Vägar, järnvägar, hamnar och broar byggs och repareras i hela landet, samtidigt som subventionerade bostäder byggs.

För att möta efterfrågan satsar man nu både på delstatsnivå och nationell nivå på tekniska utbildningar och företag håller också lokala utbildningar för att få arbetskraft till infrastrukturprojekt.

Santo Antonio-dammen i Rio Madeira byggs till över 80 procent av lokal arbetskraft, enligt det företagskonsortium som ansvarar för projektet. Vid kraftverksprojektet Belo Monte i delstaten Para är två tredjedelar av de som arbetar med bygget från området.

-Utbildningssektorn utvecklas för att det efterfrågas, säger Fernando Freire, från Stiftelsen Joaquim Nabuco, ett samhällsvetenskapligt forskningsinstitut i Recife i nordöstra Brasilien, där industrialiseringen går som snabbast.

Men ekonomer menar att Brasilien har en Akilleshäl: bristen på teknisk innovation. När det gäller patent ligger landet långt efter andra länder som har samma utveckling.

Mycket kan sägas om motsägelserna i den brasilianska ekonomin. Vissa sektorer brottas med konkurrens från kinesiska produkter. Samtidigt har Brasilien nu vad ekonomerna kallar full sysselsättning. Arbetslösheten sjönk med över 5 procent i november, till den lägsta nivån sedan 2002. Allt tyder på att klyftorna minskar och att migrationen från fattiga områden i nordöst till södra delar av landet har upphört.

Ekonomin växer trots de hinder som finns och de positiva sociala och politiska effekterna är tydliga även om BNP-tillväxten inte är lika spektakulär som i Kina eller andra sydamerikanska länder som Peru.

*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.



Analys av Mario Osava

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *