Uxbridge, 111116 (IPS) – Fler än 100 miljoner människor får sina liv drastiskt förkortade på grund av giftiga utsläpp. De utsatta förlorar i genomsnitt hela 12,7 år av sina liv, enligt en ny rapport.
Giftutsläpp och miljöföroreningar världen över är en av de främsta orsakerna till att människor går en förtida död till mötes. Till skillnad från sjukdomar sker dessutom spridningen av många av de gifter och bekämpningsmedel som slår mot människors hälsa genom mänskliga aktiviteter.
-Vi blev i ärlighetens namn förbluffade över siffrorna, säger Bret Ericson vid miljögruppen Blacksmith Institute, som i förra veckan publicerade uppgifterna i sin årliga rapport om världens största globala föroreningsproblem.
Rapporten bygger på undersökningar av två tusen giftiga platser i 47 olika länder. De flesta av dessa hälsofarliga platser ligger inne i byar och städer.
-Det finns ytterligare tusentals liknande platser ute i världen, säger Ericson till IPS.
Sedan år 2008 har Blacksmith Institute tillsammans med organisationen Green Cross Switzerland genomfört en kartläggning av alla miljöfarliga platser i världen eftersom det i många länder saknas ordentlig information om vilka farliga ämnen som finns på dessa platser. Platserna är i första hand belägna på numera övergivna områden i utvecklingsländer. Industriområden där det fortfarande pågår verksamhet, samt stora petrokemiska anläggningar, är dock inte inkluderade i undersökningen.
Organisationerna har även genomfört flera saneringsinsatser. Däribland i Zamfara i Nigeria där fler än 400 barn avled i blyförgiftning och tusentals fler drabbades av hjärnskador. Detta efter att byborna bedrivit en småskalig guldutvinning genom att krossa guldmalm. Vad byborna dock inte kände till var att denna guldmalm också innehöll extremt höga halter av bly. Verksamheten pågick inne i byn och barnen andades in det stendamm som spreds i hela området.
Ofta används också kvicksilver i samband med guldutvinning – vilket är ett mycket farligt ämne.
-En tredjedel av allt kvicksilver som finns i miljön i världen bedöms härröra från guldutvinning, säger Stephan Robinson vid Green Cross Switzerland.
Enligt Robinson frigörs det två gram kvicksilver i miljön för varje gram guld som utvinns.
Precis som bly så bryts inte kvicksilver ned i naturen. När det väl frigjorts i miljön så blir det kvar där för all framtid.
De höga guldpriserna har lett till att fattiga människor i Afrika, Sydamerika och Asien använt sig av relativt billigt kvicksilver för att på ett effektivt sätt få fram guld ur malm och stenar som grävts fram ur gruvor.
För närvarande pågår det internationella förhandlingar i syfte att få fram ett globalt avtal för att minska användningen av kvicksilver, ett avtal som väntas börja gälla år 2013. Det kommer dock att vara svårt att se till att avtalet tillämpas i avlägsna regioner, där en stor del av guldgruvorna ligger.
-Vi bedömer att mellan 10 och 20 miljoner människors hälsa, däribland många barns hälsa, påverkas av kvicksilveranvändningen vid guldutvinningen, säger Robinson.
Den stigande globala efterfrågan på alla typer av metaller har lett till att allt fler människor arbetar under usla förhållanden för att utvinna dessa metaller. Gruvindustri orsakar dessutom avfall som i många fall är giftiga. Detta har enligt rapporten lett till att gruvsektorn är en av de största miljöbovarna i fråga om utsläpp av miljöfarliga gifter på global nivå.
Blacksmith och Green Cross har i flera år granskat vilka hälsomässiga effekter de miljöfarliga utsläppen har. De har använt sig av en metod kallad Daly, som används av sjukvårdspersonal för att mäta i hur stor omfattning sjukdomar drabbar människor. Blacksmith och Green Cross är dock först med att använda denna metod för att granska hur människor som lever i närheten av förgiftade områden påverkas.
Enligt de preliminära resultaten så kan de människor som lever i närheten av förgiftade områden räkna med att deras liv förkortas med i genomsnitt 12,7 år. Miljögifternas effekter är därmed jämförbara med exempelvis en sjukdom som malaria, enligt Ericson.
-Det handlar om en jättestort folkhälsoproblem som ligger dolt i öppen dager, säger han.
