Bryssel och Dar es Salaam, 110317 (IPS) – Ett storskaligt projekt för produktion av biobränsle för Nederländerna och Belgien har lett till en omfattande exploatering av naturresurser i Tanzania. Trots tvivelaktigheter kring projektet har flera utländska investerare visat intresse för att driva verksamheten vidare.
Det holländska biobränsleföretaget Bioshape har inlett ett konkursförfarande efter en mångmiljonsatsning på ett misslyckat biobränsleprojekt i Tanzania.
År 2006 beslutade företaget att leasa 80 000 hektar kustnära skog i det södra distriktet Kilwa för odling av purgerbuskar, Jatropha curcas, vars frön används vid framställning av biodiesel.
Bioshape planerade att anställa tusentals lokala bönder och exportera frön från Tanzania till Nederländerna, där de skulle användas i produktion av el, värme och biodiesel.
Bioshape investerade motsvarande 220 miljoner kronor i en anläggning avsedd att producera 45 000 ton vegetabilisk olja per år, med möjlighet att alstra över 25 megawattimmar vilket skulle vara tillräckligt för att förse 50 000 hushåll med elektricitet. En anläggning i staden Lommel var bara ett av många raffinaderier och kraftvärmeverk som Bioshape hade planer på att uppföra på olika håll i Belgien och Nederländerna.
Projektet backades upp av stora investerare, däribland den nederländska affärsbanken Kempen & Coand och det stora kommunalt ägda energibolaget Eneco.
Men de utländska intressena kom i konflikt med lokala behov. Tanzanias regering hoppades att lokalt producerad biobränsle skulle innebära ett minskat beroende av importerad olja och besparingar som skulle ge pengar över för investeringar för att stimulera jordbruket och livsmedelsproduktionen.
Men eftersom det saknades krav på att investerarna även skulle förse den lokala marknaden med biobränsle gick allt på export.
-Det finns inga skyldigheter för utländska investerare att reservera en del av produktionen för den inhemska marknaden, säger Jamidu Katima, professor i kemiteknik vid universitetet i Dar es Salaam, som är kritisk till de riktlinjer för biobränsleproduktionen som antogs av Tanzanias regering förra året.
Stanislaus Nyembea från organisationen Lawyer Environmental Action Network menar att Bioshape lyckades komma över mark med hjälp av de lokala myndigheterna – som bröt mot de regler som gäller för leasing av jordbruksmark. Nyembea säger att lokalbefolkningen tidigare har använt marken till odlingar av främst majs och frukt och för att samla ved och att de överlät marken i förhoppningen om att få en skälig ekonomisk ersättning.
-Vi har fått veta att byarna i området inte varit korrekt informerade om villkoren. Byborna visste inte att de skulle förlora äganderätten till marken, säger Nyembea.
Endast 40 procent av den ekonomiska kompensation som betalats ut av Bioshape har gått till lokalbefolkningen.
-Resten gick till distriktskontor som övertalat lokala byar att gå med på affären, trots att de inte har någon laglig rätt till pengarna, säger Nyembea.
-Vi betalade inledningsvis 490 000 euro (motsvarande 4,4 miljoner kronor) för 34 000 hektar till de lokala myndigheterna som skulle fördela pengarna bland byborna. Vi vet inte vad som hände sen, säger Wilfied Hermans, Bioshapes vd.
Marken som var avsedd för odling av purgerbuskar har skövlats och träet har sålts till en fabrik i Arusha i norra Tanzania som producerar och exporterar trämöbler till Nederländerna. Bolaget ägs av Chris Pilley, vars flickvän är dotter till Cor Vaes, en av cheferna på Bioshape i Holland.
Enligt bolagets konfidentiella affärsplan, som IPS tagit del av, var den väntade vinsten för avverkningen motsvarande 43 miljoner kronor och tanken var att använda en del av pengarna för att subventionera biobränsleprojekt.
Enligt en studie gjord 2009 av Världsnaturfonden, WWF, fanns ingenting nämnt i biobränsleprojektets miljökonsekvensbeskrivning om att det aktuella området är en del av Namatimbili skogsreservat där den biologiska mångfalden ska värnas.
Det har också visat sig att en av de konsulter, Canisius Kayombo – som uppges ha genomfört miljökonsekvensanalysen, inte känner till någonting om den.
Fem år efter att det ambitiösa biobränsleprojektet lanserades är resultatet endast ett ärrat landskap. De arbetstillfällen som utlovades har inte blivit verklighet och byborna i området har bara fått en bråkdel av den utlovade ersättningen för den mark som de övertalades att lämna över till Bioshape.
Trots alla tvivelaktigheter kring projektet har ett antal nya investerare från Nederländerna, USA och Italien visat intresse för att ta över verksamheten.
-Vi kan inte uppge några namn eftersom vi inte tecknat något avtal med någon av parterna ännu, säger Hanneke Lamers, från Boels Zanders, advokatfirman som är Bioshapes konkursförvaltare.
*Denna text publiceras i samarbete med Freereporter.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
