Katmandu, 110310 (IPS) – Nepals maoistledare Prachanda hyllade nyligen alla de kvinnor som deltog i det tio år långa krig som hans rebellarmé utkämpade i landet. Men för många av rebellarméns kvinnliga före detta soldater bar inte freden med sig det nya liv som de hade hoppats på.
Fem år efter att gerillan skrev under ett fredsavtal är situationen mycket svår för de närmare 1 200 kvinnliga före detta rebeller som står utanför de satsningar som genomförts för många av de tidigare gerillasoldaterna. Detta trots att rebellerna under en tid till och med satt vid regeringsmakten.
-Vårt folkkrig hade inte varit möjligt om inte tusentals kvinnor från byarna hade deltagit, sade den före detta premiärministern Prachanda nyligen.
Pushpa Pariyar sitter böjd över en symaskin i ett utbildningscentrum i huvudstaden Katmandu.
-Jag var med rebellerna under kriget, de var min familj. Sedan kom freden och jag skrevs ut. Det är orättvist, säger 17-årige Pariyar.
Hon är en av drygt 4 000 före detta rebeller som förra året fick lämna soldatlivet efter att FN slagit fast att de rekryterats i strid med internationella regler. De allra flesta av dessa rebeller hade rekryterats som barn, och nästan 30 procent av dem var flickor.
Pariyar anslöt sig till maoisterna redan som tioåring. Hennes pappa som också stred för rebellerna dödades av säkerhetsstyrkorna 2004, i samband med att han försökte besöka sin familj.
-Eftersom vi jagades av armén splittrades familjen och vi gick alla under jorden, berättar Pariyar.
Hon kommer från Arghakhanchi i landets västra delar, en underutvecklad region som också var en av de platser som drabbades allra hårdast under kriget. Människor greps, torterades och dödades av regeringsarmén, utan urskillning. Pariyar är dessutom dalit, den samhällsklass som står allra lägst i den sociala hierarkin.
Under inbördeskriget lockades många daliter av maoisterna och deras budskap om att alla människor var lika mycket värda. Daliterna var även en av de grupper som drabbades allra hårdast av statens våld.
-Jag ville vara någon och hjälpa till att bygga upp landet. Men nu är jag istället här och får lära mig skrädderi och undrar var ödet kommer att föra mig, säger Pariyar.
När freden kom utlovades att alla rebellsoldater skulle få möjlighet att istället bli soldater i landets nya armé. Över 20 000 rebeller som klarade en FN-kontrollerad granskning kan välja att bli armésoldater, men för dem som skrevs ut ur soldatlivet i samband med granskningen finns inga sådana möjligheter. Efter att de friställdes förra året har en del av dem fått ett visst ekonomiskt stöd från maoistpartiet, medan en del helt försvunnit. Särskilt svårt har det varit för flickorna.
-Flickorna ställs inför stora problem när de ska återgå till samhället. De drabbas av sociala stigman, eftersom det uppfattats som de levt i en tillåtande och promiskuös miljö, berättar Desmond Molloy, som arbetar med återanpassning av tidigare rebeller för UNDP:s räkning.
Molloy säger att många av de kvinnliga soldaterna under kriget gifte sig med gerillasoldater som tillhörde andra kaster. Det har lett till att många av dem nu har förskjutits av sina familjer som inte kan acceptera deras livsval.
Nisha Nepali, 19, berättar att hon gick med i rebellarmén på grund av den omfattande diskriminering hon och hennes familj utsattes för, för att de är daliter. Numera är hon gift med en före detta rebell och har en åtta månader gammal dotter och tvingas ägna all sin tid åt att inför svärföräldrarna och grannarna i hennes nya hemby dölja att hon egentligen är dalit.
Rita Shrestha är strax över 20 år gammal. Efter att hon skrivits ut ur rebellarmén begav hon sig hem igen. Hennes familj försökte dölja hennes förflutna för att hon skulle kunna gifta sig. Men när en lokal journalist lyckades snoka reda på hennes bakgrund och skrev om den i en tidning ställdes ett planerat bröllop omedelbart in.
-De utskrivna soldaterna hade väldigt stora förhoppningar, vilket gör det ännu svårare för dem att acceptera den verklighet de tvingas leva i. Maoistledarna närde dessa förhoppningar och det är de som nu måste se till att tona ned förhoppningarna, säger Molloy.
FN och dess samarbetsorganisationer försöker nu övertala de före detta rebellerna att de ska slutföra sin skolgång, delta i yrkesutbildningar eller starta egna småföretag. Tack vare bidrag från bland annat Norge och Storbritannien kan de tidigare rebellerna erbjudas olika projekt som syftar till att få dem återanpassade i samhället.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
