Washington, 101124 (IPS) – Det är tjugo år sedan Hissène Habré, kallad “Afrikas Pinochet”, störtades från makten i Tchad. Nu kan han komma att ställas inför rätta för brott mot mänskligheten.
I dag möts internationella biståndsgivare i Dakar för att besluta om finansieringen av rättegången.
De rättsliga åtgärderna mot Habré – som anklagas för tusentals politiska mord och brutal tortyr under sin tid vid makten 1982-1990 – har skjutits upp i nästan tio års tid sedan han först åtalades i Senegal i februari 2000.
Senegal har begärt internationellt stöd för finansieringen av rättegången och vid onsdagens möte förväntas biståndsgivarna godkänna den budget på motsvarande 80 miljoner kronor som åtalet förväntas kosta enligt Afrikanska unionen, AU, och EU.
-Efter så många år av besvikelser kan Hissène Habrés offer till slut se ett ljus i tunneln. Senegal måste komma igång med den rättsliga processen innan fler överlevande hinner avlida, säger Reed Brody, från Human Rights Watch, som arbetar med att stödja offren.
Efter att Habré avsattes 1990 flydde han till Senegal. Där åtalades han tio år senare, men senegalesiska domstolar hävdade att de inte kunde genomföra en rättegång med hänvisning till internationell rätt. Offren vände sig då till en belgisk domstol och efter en fyra år lång utredning begärde en belgisk domare år 2005 att Habré skulle lämnas ut för att ställas inför rätta för brott mot mänskligheten.
Men i juli 2006 gav AU istället den senegalesiska regeringen i uppdrag att hålla rättegången “för Afrikas räkning”. President Abdoulaye Wade gav sitt samtyckte till det under förutsättning att Senegal inte skulle behöva bekosta rättegången.
En överenskommelse slöts och Senegal genomförde lagändringar där bland annat brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord infördes i brottsbalken.
Den senegalesiska regeringen krävde dock motsvarande 250 miljoner kronor för att få till stånd en rättegång. Efter långdragna förhandlingar med AU och EU enades man dock om den nuvarande budgeten, som ska finansiera en 20 månader lång förundersökning och en fem månader lång rättegång.
Belgien, Tchad, Nederländerna, USA, AU och EU har alla gett löften om att bidra ekonomiskt.
Enligt den senegalesiska regeringen kommer förundersökningen att påbörjas så snart finansieringen är klar.
-En rättvis rättegång kan bli en milstolpe i kampen för att ställa förövare i Afrika till svars för sina brott, säger Alioune Tine, ordförande för Raddho, en internationell människorättsorganisation med fokus på Senegal och Västafrika.
Men att åtala en före detta statschef för brott mot mänskligheten kräver speciella regler betonar en rad olika människorättsorganisationer, däribland Human Rights Watch. Bland annat uppmanas Senegal och AU att snabbt ingå avtal som ger vittnen och brottsoffer skydd samt immunitet för “insidervittnen”. Enligt dem bör också rättegången tv-sändas i Tchad.
-Eftersom rättegången mot Habré hålls tusentals mil från offren i Tchad kommer det att krävas mycket arbete för att se till att människorna i landet vet och förstår vad som händer, vilket kan stärka deras förståelse för det förflutna och stilla behovet av rättvisa, säger Dobian Assingar, tchadisk aktivist från Internationella federationen för mänskliga rättigheter.
Hissène Habré, en gång kallad “Afrikas Pinochet” av Human Rights Watch, är en före detta krigsherre som kom till makten i Tchad 1982. Han fick stöd av bland annat USA och Frankrike som fruktade att Libyens ledare Moammar Kaddaffi skulle öka sitt inflytande genom att annektera norra Tchad.
År 1992 slog en sanningskommission fast att uppåt 40 000 politiska mord begicks under Habrés diktatur, samt att brutal tortyr var vanligt förekommande.
