Washington, 100615 (IPS) – USA:s befälhavare i Afghanistan, Stanley A. McChrystal, kan snart stå inför samma situation som militären ställdes inför under Irakkriget i slutet av 2006. Att det politiska stödet från hemmaplan snabbt minskar.
I torsdags i förra veckan meddelade McChrystal att militären skjuter upp den planerade offensiven i provinsen Kandahar, åtminstone fram till september – eftersom man saknar det stöd som krävs från lokalbefolkningen. Beskedet måste betraktas som ett stort bakslag för befälhavaren och dennes strategi som gått ut på att försvaga talibanerna i deras starkaste regioner.
McChrystals trovärdighet drabbades av ytterligare ett hårt slag då torsdagens upplaga av Washington Post publicerade en artikel där det klart framgår hur misslyckad offensiven mot Marja i södra Afghanistan i februari blev. Det bärande temat i artikeln är att lokalbefolkningen inte har velat samarbeta med USA:s och Natos trupper, och det är med stor sannolikhet ett tema som den kommande tiden kommer att återupprepas i medierapporteringen.
Offensiven i Kandahar skulle enligt planerna ha inletts i juni, och aktionen har av den amerikanska militärledningen beskrivits som mycket viktig i kriget. Nu står det dock klart att McChrystal under flera veckors tid har varit medveten om att den grundläggande förutsättningen för offensiven har saknats.
-När du går in för att skydda människor, så måste folket vilja att du ger dem skydd, sade McChrystal på torsdagen i samband med en Natokonferens i Bryssel. Han behövde inte klä det självklara i ord – att folket i Kandahar inte vill bli skyddade av utländska trupper. Enligt Washington Post har amerikanska företrädare uttryckt sin besvikelse över att den afghanske presidenten Hamid Karzai inte har gjort sitt för att förmå befolkningen i Kandahar att ställa sig bakom offensiven. Men samtidigt har Karzai tydligt visat att han föredrar en förhandlingslösning framför fortsatta försök att försvaga talibanerna genom att man intar deras starka fästen.
Artikeln om distriktet Marja är skriven av redaktören Rajiv Chandrasekaran, och innehåller den första detaljerade beskrivningen av hur lokalbefolkningen där systematiskt vägrat att samarbeta med amerikanska styrkor. Chandrasekaran beskriver bland annat hur kvinnliga amerikanska soldater nyligen försökte sammankalla till ett möte för afghanska kvinnor – som inte lockade en enda åhörare. Och trots att Nato försökt rekrytera upp emot 10 000 personer för att arbeta med bevattningsprojekt har man enbart lyckats anställa runt 1 200 personer. De amerikanska representanterna i Marja har försökt övertyga lokalbefolkningen om att de kan lita på att de utländska trupperna erbjuder dem skydd mot talibanerna. Men talibanernas hot mot dem som samarbetar med ockupationsmakten är fortfarande effektiva. Närmare ett dussin personer har enligt artikeln i Washington Post redan mördats efter att ha samarbetat med de utländska trupperna, och många fler har följt talibanernas direktiv efter att ha mottagit hot.
Enligt artikeln är de lokala ledarna liksom befolkningen i stort övertygade om att talibanernas makt i regionen kommer att förbli stark.
Detta var inte den utveckling som förväntades när USA och Nato förklarade att man segrat i Marja för tre månader sedan. För att säkerställa att talibanernas makt bröts skickades nästan 15 000 amerikanska, brittiska och afghanska soldater ut för att ta kontrollen över Marja och dess cirka 35 000 invånare. Det innebar att det nästan går en soldat på varannan Marjabo. Att USA:s och Natos styrkor inte har lyckats driva bort talibanerna trots denna mycket starka koncentration av trupper är ett mycket tydlig bevis för att McChrystals strategi har misslyckats. Under hela förra året fokuserade de amerikanska medierna på hur den nya offensiva strategin skulle kunna vända kriget i Afghanistan. Men med tanke på den senaste utvecklingen så är det mycket möjligt att medierna nu istället kommer att publicera mängder av artiklar som slår fast att det inte finns någon lösning på konflikten.
Detta kan i sin tur leda till en utveckling som påminner om det som skedde under andra halvan av 2006, då stödet för kriget i Irak snabbt minskade bland såväl politiker som den övriga amerikanska eliten. Vändpunkten kom efter att medierna under flera månaders tid hade rapporterat om det omfattande sekteristiska våldet i landet, vilket visade att den amerikanska militären hade förlorat kontrollen över Irak. McChrystal hoppas dock fortfarande på att han ska få betydligt mer tid på sig att förändra inställningen hos befolkningen i provinserna Helmand och Kandahar. Han och David Petraeus, chef för USA:s centralkommando, kanske hoppas på att påtryckningar från republikanerna ska leda till att president Barack Obama överger sin nuvarande ståndpunkt – att man ska börja dra tillbaka de amerikanska trupperna under nästa år. Det tror i alla fall John Nagl, som tidigare var rådgivare till David Petraeus. Han säger till IPS att Obama kan tvingas att ge McChrystal mer tid, eftersom presidenten annars kan komma att bli för sårbar för republikanska attacker ju närmare man kommer valkampanjen 2012.
*Gareth Porter är historiker och undersökande journalist med inriktning på amerikansk säkerhetspolitik. Han är författare till boken “Perils of Dominance: Imbalance of Power and the Road to War in Vietnam” vars senaste utgåva kom ut år 2006.
