Rom, 080604 (IPS) – Matproduktionen i världen måste öka med 50 procent före år 2030 för att klara av den växande efterfrågan. Det sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon när han öppnade det pågående FN-toppmötet om de stigande matpriserna.
– Världen måste producera mera mat. Vi måste genast hantera de stigande matpriserna – men det är viktigt att vårt långsiktiga fokus ligger på att förbättra matsäkerheten, sa generalsekreteraren när toppmötet öppnades under tisdagen.
Värd för tredagarsmötet är FN:s jordbruksorganisation FAO. Ungefär 40 regeringschefer deltar för att diskutera möjliga åtgärder för att hindra att de högsta matpriserna på 30 år försämrar situationen för världens fattiga.
– Före krisen saknade över 850 miljoner människor i världen tillräckligt med mat. Enligt Världsbanken riskerar detta antal att stiga med ytterligare 100 miljoner. De fattigaste av de fattiga använder redan två tredjedelar av sin inkomst till mat. De kommer att drabbas hårdast, sa Ban Ki-Moon.
Bans uppmaning att öka matproduktionen stöddes av FAO:s chef, Jaques Diouf, som vädjade till världens ledare att satsa 30 miljarder dollar per år på jordbrukssektorn för att motverka framtida hot om matkonflikter.
– Fakta talar för sig självt. Biståndet till jordbrukssektorn sjönk från 8 miljarder dollar 1984 till 3,4 miljarder 2004, vilket representerar en minskning på 58 procent, sa Diouf.
Andelen av det officiella statliga biståndet i världen (Official Development Assistance, ODA) som gått till jordbruket sjönk enligt Diouf från 17 procent 1980 till 3 procent 2006.
– Den strukturella lösningen på problemen med matsäkerheten ligger i att öka produktionen och produktiviteten i låginkomstländer med brist på mat, sade Diouf som tillade att motsägelsefulla internationella regler har bidragit till den nuvarande krisen.
Priset på livsmedel ökade med 37 procent förra året och med ytterligare 16 procent under årets första kvartal, enligt FAO:s index.
Några av anledningarna är en växande efterfrågan på mat i Asien, ökat användande av spannmål till etanoltillverkning samt dåliga skördar.
Bland de åtgärder som FN:s generalsekreterare föreslår för att komma åt de underliggande orsakerna till krisen finns ökat bistånd till jordburkssatsningar, mer hjälp till små lantbrukare, borttagandet av handelshinder och skatter som “förvränger” marknaden samt en lyckad utgång av WTO-förhandlingarna.
– Förhandlingarna inom WTO:s Doha-runda kan bli en del av lösningen på matkrisen – på medellång och lång sikt, sa Pascal Lamy, generaldirektör för Världshandelsorganisationen WTO.
– Genom ökad och mer rättvis konkurrens kan internationell handel bidra till sänkta priser. En mer öppen handel kan stärka utvecklingsländernas produktionskapacitet och bidra till att göra dem mindre sårbara, sa han.
Lamy tillade att han var medveten om att inte alla håller med om den analysen och att vissa menar att en mer öppen handel kan skada den inhemska produktionskapaciteten. Han hävdar dock att WTO:s analys är väl underbyggd av statstik.
– När man tittar på den lista på 22 länder som FAO har identifierat som de mest sårbara för stigande matpriser ser vi att vissa av dem är bland de länder som är minst integrerade i den internationella handeln, sa han och nämnde bland andra Zambia, som bara importerar 4 procent av det spannmål som används i landet och Kambodja, som importerar 5 procent.
Lamys åsikter motsägs dock av många enskilda organisationer som inte tror att WTO:s handelsavtal kan lösa den globala matkrisen.
Många fruktar istället att Doha-förhandlingarna istället ska spä på krisen genom att göra priserna på mat mer rörliga och öka utvecklingsländernas beroende av importerad mat samt stärka de multinationella företagens makt över jordbruksmarkanden.
– Världsledarna som deltar på toppmötet måste ta sitt ansvar och se över de lagar och regler som står i motsats till de fattiga ländernas behov, säger Marco De Ponte, generalsekreterare för Action Aid International.
De Ponte anser att regeringarna i de rika länderna måste erkänna att matbistånd inte räcker för att lösa den globala matkrisen. Det som verkligen behövs är investeringar i jordbruket och en reformering av hela jordbrukssystemet på global nivån menar han.
– Frågan är politisk – inte humanitär, säger De Ponte.
Action Aid och andra enskilda organisationer ser det kommande G8-mötet i Japan som ett annat viktig tillfälle för världens rika länder att samordna konkret handling mot matkrisen. G8 samlar världens mest industrialiserade ekonomier – USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Japan – plus Ryssland.
Japans premiärminister Yasuo Fukuda uppmanade vid Rom-mötet de rika länderna att frigöra delar av sina matlager för att minska matbristen i fattiga länder. Från Japan erbjöd han 300 000 ton importerat ris som finns i japanska lager.
– Jag anser att detta inte bara är en akutåtgärd mot matbristen utan också på kort sikt kan bidra till att återföra en viss balans på livsmedelsmarknaden, sa den japanske premiärministern.
– På G8-mötet nästa månad kommer vi att, med de diskussioner och resultat som kommer ut av den här konferensen som grund, genomföra en fullständig analys av marknaden, handeln, utvecklingen, klimatförändringarna och energifrågan – som är de kombinerade faktorer som ligger bakom de stigande priserna – och omvandla analysen till handling, sade Yasuo Fukuda.
