Bangkok, 080228 (IPS) – År 2003 dödades fler än 2 500 människor i samband med att Thailands dåvarande regering beordrade en våldsam kampanj mot narkotikabrottsligheten i landet. Nu planerar regeringen att inleda ett nytt “krig mot narkotikan”. Politikernas hårda uttalanden får människorättsgrupper att uttrycka farhågor för att även denna kampanj ska skörda många dödsoffer.
Premiärminister Samak Sundaravej har sagt att ingen nåd ska visas i kampanjen mot narkotikabrottsligheten.
– Det är omöjligt att undvika dödsfall när man genomför åtgärder mot narkotikan, sa Samak Sundaravej i samband med ett framträdande i tv-programmet “Samak talar”, som sänds varje söndag.
– När tillslagen startat så kommer människor att dödas, sa Samak, ledaren för partiet PPP, som vann valet i Thailand i slutet av förra året.
Premiärministern sa dock att de poliser som begår utomrättsliga avrättningar kommer att ställas till svars för sina handlingar.
Men att döma av uttalanden i den engelskspråkiga dagstidningen The Nation tar regeringen lätt på frågan om hur många som riskerar att dödas i samband med det kommande tillslagen. Inrikesminister Chalerm Yoobamrung säger enligt en ledare i måndagens upplaga av tidningen att “han inte skulle ha något emot om några tusen misstänkta narkotikabrottslingar eliminerades av sina brottsliga kumpaner”. Tidningen skriver vidare att premiärminister Samak uppgraderat sin inrikesministerns siffra genom att hävda att det inte skulle röra honom om så många som fem tusen narkotikabrottslingar dödades av andra kriminella. “Premiärministern säger att ingen borde bli ledsen om ett stort antal knarkhandlare dödas”, skriver The Nation.
Detta språkbruk ger poliser och andra myndighetsföreträdare en känsla av att de fått rätt att döda, menar Boonthan Veerawongse, ordförande för Amnesty International i Thailand. – Många oskyldiga kan falla offer för utomrättsliga avrättningar.
Amnesty är en av flera organisationer som menar att en blodig kampanj mot narkotikan är oacceptabel – Människor som handlar med narkotika ska gripas och hanteras av rättssamhället. De ska dömas av domstolar, inte avrättas utanför, säger Bonnthan.
Organisationerna har anledning för sina farhågor. År 2003 dödades fler än 2 500 människor i samband med det “krig mot narkotikan” som den dåvarande premiärministern Thaksin Shinawatra lanserade. I samband med denna kampanj avvisade Thaksin alla anklagelser om att poliser genomfört utomstatliga avrättningar. Argumenten då var de desamma som dagens regeringsföreträdare för fram – att knarkbrottslingarna förgör varandra. Utredningar av 2003 års kampanj som utförts av människorättsorgan och en statlig kommitté har dock kommit fram till andra slutsatser. Enligt dessa hade över ett tusen av de människor som dödades under kampanjen inga tydliga kopplingar till landets narkotikabrottslighet. Men trots att ett så stort antal oskyldiga människor bragtes om livet har hittills ingen högt uppsatt politiker eller polischef åtalats för sin medverkan. Lawan, 45, berättar för IPS att hennes syster och dennes man var två av de oskyldiga som sköts till döds i samband med Thaksins krig mot narkotikan. De dödades en sen kväll i närheten av en säkerhetskontroll i staden Mae Sot, vid gränsen mot Burma.
– Det är frustrerande. Avdelningen för specialutredningar skickar oss från kontor till kontor när vi ställer frågor om utredningen, säger Lawan. I januari i år slog den statliga utredningskommitté som tillsatts av den tidigare militärregimen fast att man inte hade tillräckligt med bevis för att kunna väcka åtal mot dem som begick övergrepp under kriget mot narkotikan 2003. Beskedet kom som en chock för de organisationer som påpekar att det finns bevis i form av skriftliga instruktioner från myndighetsföreträdare till polisen om hur de skulle slå till med full kraft. I samband med att kampanjen inleddes gav regeringsföreträdare order till alla lokala makthavare i landets 76 provinser att upprätta “svarta listor” över misstänkta narkotikabrottslingar. Därefter fick provinserna order om att varje månad se till att minska antalet personer på dessa listor, ibland med så mycket som en fjärdedel. Vissa bybor i landets norra delar som blivit namngivna på listorna var livrädda. En del av dem som fick order om att inställa sig hos polisen hittades senare ihjälskjutna. Sriprapha Petchraramesree, föreläsare om mänskliga rättigheter vid Mahidol-universitetet utanför Bangkok, påpekar samtidigt att många av thailändarna stödde den blodiga kampanjen. – Det förekom inga allmänna protester mot övergreppen. De som talade om mänskliga rättigheter var i minoritet..
Hon menar att det är troligt att allmänheten kommer att reagera på ett liknande sätt om ett nytt blodigt krig mot narkotikan nu är på väg.
– Det thailändska samhället har på många sätt blivit tystare, man accepterar regeringens åsikter.
